Substansvärde - ett bolags tillgångar minus skulder, används ofta vid värdering av fastighetsbolag för att avgöra om de är över- eller undervärderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhållandet mellan bolagets börsvärde och substansvärde. Storleken på dessa tenderar att variera både över tid och mellan bolag, vilket länge har fångat intresset från både akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka två alternativa förklaringar. Den ena baseras på rationella förklaringsvariabler och den andra på icke-rationella förklaringsvariabler.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet.Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör..

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

Studier visar att resultaten i matematik för flerspråkiga elever är sämre än de för elever med svensk bakgrund. Därför syftar studien till att ge exempel på hur några flerspråkiga elever i årskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever från tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag så blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervägande del i sin matematikbok under lektionerna.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära ? lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig.

This is a bachelor thesis, written at the business studies institute, Uppsala Unviersity, exploring how digitalization has affected the Swedish book industry. This is done by studying how the introduction of the e-book has changed the way the publishers work and what problems and opportunities arise with the new way to publish and consume books. The technology optimists, that existed around the turn of the millennium, when the e-book came, made predictions along the lines of the physical book having ceased to exist within five to ten years. But the physical paper books do very much still exist, so haven?t the change happened as predicted? The purpose of this thesis is as follows: How has introduction of the e-book affected the relationship between the Swedish publishers and the book as a whole? This means that we consider the book as a concept, as a resource or product, and study how a change in this product affect publishers.The theoretical framework used is basically classical network theory.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och Variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre Variation.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och Variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre Variation.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Denna uppsats behandlar två tillvägagångssätt för att kringgå problemet med upprepande ljudbild i spelsammanhang. Studien jämför om dessa ur ett kvalitativt hänseende skiljer sig och i så fall, vilken av dessa metoder som föredras. Ljudläggning enligt kvantitetsmodellen har jämförts med processeringsmodellen. Kvantitetsmodellen innebär att variationen i ett visst ljudmoment skapas genom att addera fler unika ljud. Fler unika ljud ger större Variation.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:? I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?? Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?? Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?? Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och Variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Flimmer (eng. Flicker), beskrivs av standard EN 50160:1999 som ett visuellt intryck av instabilitet orsakat av ljusintryck som varierar intensitetsmässigt eller spektralt över tiden. Flimmer är alltså en variation i ljusstyrka som orsakas av en ändring i spänningsnivån, spänningsfluktuationer. När spänningen ändras uppstår en variation i lampans ljusintensitet som ögat uppfattar som en blinkning. Denna spänningsändring behöver inte vara större än 1-2V med 230 V matning för att lampan ska blinka till.