Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? eget arbete.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vårdpersonal under sjukdom påverkar patienterna på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Narrativerna lästes i två omgångar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom.

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

The study explored how a model for conversation partner trainingworked for family members of people with Parkinson's disease. Participants inthe study were three dyads consisting of persons with PD and their carers. Thepurpose of the study consisted in finding out whether the participantsexperienced a change in communication after the intervention, and in findingout if this potential change could be observed in the conversation. The resultsshowed that 4/6 participants experienced an improvement in communicationafter the intervention. This improvement was however not observed in theconversation.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

Patienter som fått diagnosen Parkinsons sjukdom, får en gradvis försämrad livskvalitet.Förutom de motoriska problemen som uppkommer med sjukdomen, kan även psykiska symtom tillkomma som exempelvis depression. Efter 5-10 år börjar även grundbehandlingen svikta för den drabbade, och denne träder in i en komplikationsfas där den aktuella medicineringen inte längre ger den önskvärda symtomlindringen. Idag finns olika strategier för att lindra vissa komplikationssymtom, som exempelvis off-perioder då läkemedelseffekten uteblir. Problemet upphör dock inte här, utan med medicineringen uppstår även en rad olika biverkningar som i svårighetsgrad varierar mellan behandlingarna. Den nyaMAO-B hämmaren rasagilin kan vara ett alternativ till den traditionella MAO-B hämmaren selegilin, då den tycks ha en mildare biverkningsprofil.

Att drabbas av bipolär sjukdom innebär att leva med ett kroniskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av en fluktuerande affektiv symtombild. Den drabbar 1.5-2 procent av Europas befolkning och ses som den sjätte ledande orsaken till folklig ohälsa i världen. Bipolär typ 1 kännetecknas av affektiva stämningslägen där individen pendlar mellan två motpoler, mani och depression. Ett maniskt skov varar vanligtvis mellan två till sju månader och har en symtombild som kännetecknas av förhöjd självkänsla, minskat sömnbehov och gränslöst beteende. Det förhöjda stämningsläget leder till att den drabbade individen förr eller senare tappar kontrollen över sin livssituation vilket i de flesta fall kräver professionellt omhändertagande inom den psykiatriska slutenvården Att bilda allians med denna patientgrupp är en utmaning för vårdpersonal då de ofta vårdas med tvång och saknar förståelse för sin sjukdom.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat..