SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.

BakgrundKardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

Omvårdnadsarbetet präglas dagligen av beröring som sjuksköterska krävs det att man hela tiden hittar nya vägar för att främja hälsa. Att leva med kronisk eller svår sjuk-dom leder till ett stort lidande och hela den enskilda män-niskans liv förändras. Syftet med denna studie var att se vilka påverkan kroppslig beröring har vid kronisk eller svår sjukdom. Metod som använts är en systematisk litte-raturöversikt. Studien resulterade i sex kategorier, Smärt-lindring, Avslappnande och rogivande, Välbefinnande, bekräftelse och trygghet, Ökad aktivitets nivå, Minskad vårdtid och läkemedelsanvändning samt Andning och cir-kulation.

Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som beräknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svår sjukdom ställs inför utmaningar såväl kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att känna att kroppens inre förändras, att leva med en främmande kropp, att förlora en del av sig själv, att inte kunna kontrollera eller lita på kroppen och att vara positiv till kroppen trots sjukdom.

Människor med övervikt blir allt vanligare i dagens samhälle och sambandet mellan övervikt och sjukdomstillstånd har på senare tid uppmärksammats. Övervikt är svår att åtgärda och dietprogram fungerar ofta dåligt på sikt. Fetma klassas numera som kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med övervikt. Studien baseras på tolv internationella vetenskapliga artiklar från 1990-2001 som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Hepatit C är en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner människor varje år. De som smittats av denna sjukdom påverkas ofta av negativa känslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda på grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker både ute i samhället och inom vården. Då detta är en sjukdom som blivit allt vanligare ökar därför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vårdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen.

Anaplasma phagocytophium är en intracellulär bakterie som sprids via fästingar. Den orsakar sjukdom hos ett stort antal djurslag inklusive människa. Infektionen är sällan livshotande men kan drabba ett stort antal djur i fästingtäta områden och leda till produktionsförluster genom nedsatt tillväxt, mjölkproduktion och fertilitet. Det finns flera olika metoder för diagnostik, men det är viktigt att veta hur resultaten ska tolkas. Studier har indikerat att infektionen kan bli persistent, men det finns inga resultat som tyder på att en kronisk form av klinisk sjukdom förekommer.

Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar.

Tidigare forskning visar att fibromyalgi är en sjukdom vars natur och trovärdighet har ifrågasatts av vårdpersonal. Många patienter upplever denna misstro och oförståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur patienter med fibromyalgi upplever bemötandet av vårdpersonalen. Frågeställning: Känner sig patienterna betrodda i sin sjukdom av vårdpersonalen? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitativa artiklar som är analyserade enligt Graneheim och Lundman.