Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som Àr lÀtta respektive svÄraatt nÄ fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som Àr mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 mÄlord, som inte finns med pÄ bliss standardkarta, enbartgenom att anvÀnda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamÄlorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivÄ ochabstraktionsnivÄ kan pÄverka ords svÄrighetsgrad, valdes mÄlorden i föreliggande studieutifrÄn dessa variabler.

Inledning: Maten Àr inte bara nÄgot som ska ge oss nÀring. Utan ocksÄ en mötesplats dÀr man kan uppleva glÀdje och njutning. För barn Àr bra mat avgörande för dess hÀlsa, vÀlbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lÀra Àr det viktigt att de fÄr bra mat redan frÄn början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som stÄr pÄ matsedeln stÀmmer överens med det som senare hamnar pÄ tallriken samt se om det finns nÄgon skillnad pÄ förskolor som har mottagnings ? respektive tillagningskök utifrÄn de sju gastronomiska variablerna.Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med lÄg grad av struktur.

Under de senaste Ären har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat Àmne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillÀmpad datainsamling, vars urval omfattar omkring tvÄ tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara pÄ följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen Ät mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jÀmfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, rÀntabilitet pÄ totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet pÄ buyoutaffÀrer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna sÀkerstÀlla eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna anvÀnt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmÀnhet en mycket god soliditet.

I denna uppsats undersöks hur nÄgra musiklÀrare gÄr tillvÀga för att bygga en fungerande blÄsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de Àr verksamma. Vad lÀrarna anser om planering, vilka mÄl de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnÄ sina mÄl Àr frÄgor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgÄngspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fyra musiklÀrare pÄ tre olika musik-/kulturskolor. TvÄ av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Undersökningens syfte har varit att studera förskollÀrares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att fÄ en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollÀrare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika lÀroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans lÀroplan lÀgger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet Àn vad skolans lÀroplan gör. Betyder det att förskollÀrares arbete förekommer mindre i förskoleklassen Àn i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionÀrer med Achilles tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso-  falangealleden (MTP 1-leden) pÄ affekterad sida jÀmfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermÀtning (GM) eller visuell estimation (VE) - som Àr att föredra vid mÀtning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur förhÄller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden dÄ affekterad sida jÀmförs med frisk hos motionÀrer med AT? Hur förhÄller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhÄller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhÄller det sig med mÀtvÀrdet för dorsalflexion i MTP 1-leden dÄ affekterad sida jÀmförs med frisk vid anvÀndandet av respektive mÀtmetod (GM och VE)? Hur förhÄller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mÀtning av dorsalflexionen i MTP 1-leden?Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelÄlder 39 Är, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskrÀnkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mÀttes i tvÄ positioner och naviculare drop (ND) berÀknades. MTP 1-leden fotograferades tre gÄnger i standardiserad mÀtposition och dorsalflexionen mÀttes med GM pÄ fotografierna som randomiserats.

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsĂ€ttningar för och syn pĂ„ arbetsmiljöarbete i skolan med sĂ€rskilt fokus pĂ„ lĂ€rares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frĂ„gestĂ€llningar: Vad anser rektorerna underlĂ€ttar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer pĂ„ sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utstrĂ€ckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar? Vilka samband finns mellan ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?METOD: Metoden som anvĂ€ndes var en webbaserad enkĂ€t. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkĂ€ten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjĂ€lp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvÀrdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvÀrdering, vÄrd och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvÀrdering av ett vÄrd- och behandlingshems verksamhet som sÀtter brukarens upplevelse av vÄrd- och behandling i centrum. Studien belyser tvÄ perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vÄrd och behandling de sjÀlva fÄtt pÄ X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn pÄ samarbete och bedömning av den vÄrd och behandling deras klienter fÄtt. Ett delsyfte var att fÄ fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen Àr kvantitativ och genomfördes med hjÀlp av enkÀter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse pÄ X-hemmet eller skickades som postenkÀt till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att bÄde klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett Àr nöjda med den vÄrd och behandling X-hemmet bedriver.