Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. VÄr studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De omrÄden som belysts Àr administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss pÄ skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien Àr utifrÄn de belysta omrÄdena att ge information till vÄra lÀsare om skillnader i dessa Àmnen. Eftersom det finns sÄ lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för Ätaganden, vill vi ge kÀnnedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna Ät.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förÀndras av att genomgÄ en strÄlbehandlingsserie. Studien hade en jÀmförande design och urvalet var ett bekvÀmlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i Äldern 30 till 86 Är med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strÄlbehandlingsserien med hjÀlp av ett validerat mÀtinstrument, LOT-R. EnkÀten bestod av tio pÄstÄenden som besvarades med hjÀlp av en fem-gradig skala ( 0="StÀmmer inte alls,..., 4="StÀmmer precis").

Salt anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning pĂ„ vĂ„ra gator och vĂ€gar i syfte att bekĂ€mpa halka. Detta salt pĂ„verkar ofrĂ„nkomligen intilliggande lignoser och dĂ€rmed Ă€r det intressant att veta hur de pĂ„verkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta Ă€n andra. Detta för att underlĂ€tta vid utformningen av vĂ€gnĂ€tsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om Ă€mnet. Detta kandidatarbete gör en sammanstĂ€llning av elva sĂ„dana rapporter för att kartlĂ€gga eventuella mönster. Tre frĂ„gor stĂ€lls: Finns det nĂ„got gemensamt bland de lignosarter som nĂ€mns i litteraturen som toleranta för saltpĂ„verkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkĂ€nsliga? Hur Ă€r respektive forskning kring lignoser och saltpĂ„verkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns nĂ„gra gemensamma faktorer utan de bestĂ„r av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bĂ€ttre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i vĂ€xten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer pĂ„ fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanstĂ€llning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, mĂ„ttligt toleranta eller kĂ€nsliga för saltpĂ„verkan.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön pÄ tvÄ olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen Àr det bÄde pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som stÄr i fokus.

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Inledning: Diabetes Àr en av vÄra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad pÄ HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jÀmföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid mÄltider med olika fördelning av de energigivande nÀringsÀmnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jÀmfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisÀttning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. LÄgfettkost, medelhavskost och lÄgkolhydratkost Àr aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem mÄltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mÀttes fem gÄnger under 120 minuter efter mÄltid.

Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka och beskriva om det finns nĂ„gra skillnader och/eller likheter i hur svenska storbanker respektive övriga banker arbetar strategiskt för att fĂ„ nya bolĂ„nekunder samt behĂ„lla befintliga. Metod: Sex stycken kvalitativa intervjuer med tre storbanker respektive tre övriga banker har utförts. Vi har bandat intervjuerna för att sedan sammanfatta dem och skicka tillbaka dem till respondenterna för godkĂ€nnande. Urvalet av banker gjordes genom att kontakta de fyra största bankerna i Sverige dĂ€r tre valde att delta. Övriga banker valdes ut subjektivt.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och inhÀmta information om den ryska och den tyska marknaden, bÄde vad gÀller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar pÄ att etablera sig pÄ nÄgon av dessa marknader.Metod: Studien Àr kvalitativ och resultat har erhÄllits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, sÄvÀl personligen som via mail, har genomförts med anstÀllda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundÀrdata inom det valda omrÄdet studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger pÄ Porters sju etableringshinder, teorin om tariffÀra och icke-tariffÀra handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lÄgkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, sÄsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svÄrigheterna vid en etablering pÄ den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret pÄ den tyska marknaden. Detta beror pÄ Tysklands EU-medlemskap, dÄ EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemslÀnderna..

Nya begrepp sköljer stÀndigt över oss. Ett av de nyaste Àr Extranet. Ett Extranet Àr ett nÀtverk som bestÄr av ett företags interna nÀtverk dÀr utvalda kunder och leverantörer har fÄtt tilltrÀde till viss information pÄ nÀtverket. Extranet anvÀnder sig i regel av Internet-teknik. Jag har med det hÀr arbetet försökt ta reda pÄ vad som talar för respektive mot införandet av ett Extranet i ett företag eller en organisation.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Syftet med studien var, att utifrÄn tanken att mÀnniskan Àr en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollÀrare och grundskollÀrare talar om sin yrkesidentitet. Detta Àr relevant pÄ grund av att deras respektive verksamheter Àr viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnÄ detta syfte har jag utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur resonerar förskollÀrare respektive grundskollÀrare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det nÄgot som skiljer dessa bÄda grupper Ät identitetsmÀssigt och i sÄ fall vad? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta lÀrare kontaktats och intervjuats med hjÀlp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen Àr indelad i tre huvuddelar.

I denna uppsats har jag undersökt tre utstÀllningar. En pÄ Dunkers kulturhus i Helsingborg samt tvÄ pÄ Nationalmuseum i Stockholm. Den gemenamma nÀmnaren för dessa utstÀllningar Àr att de behandlar slÀkten Bernadotte, Sveriges nuvarande kungafamilj. Syftet har varit att undersöka vad Dunkers och Nationalmuseum signalerar med respektive utstÀllning. Jag har ocksÄ undersökt om avsikten med utstÀllningen stÀmmer överens med vad den signalerar..

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefÀr 250 000 har hjÀrtsvikt. De tvÄ patientgrupperna hade mÄnga likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primÀrvÄrdsmottagning för dessa patienter kunde innebÀra mÄnga vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensomrÄde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jÀmföra copingförmÄga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjÀrtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av Ängest, depression, pÄverkan pÄ funktion av fatigue och andfÄddhet utifrÄn copingförmÄga och anvÀndande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjÀrtsvikt frÄn primÀrvÄrden i tre landsting ingick i studien och de fick svara pÄ en hemskickad enkÀt.