Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, fÄ en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser pÄ frÀlsningens innebörd och rÀckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebÀr för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlÀngningen ett försök att uttyda vad synen pÄ Kristus kan innebÀra för kyrkans framtid.De i syftet stÀllda frÄgorna som jag har sökt svar pÄ Àr:Vilka skillnader finns med avseende pÄ Kristus betydelse i den kristna tron?Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företrÀder stÀllningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?Resultatet av undersökningen visar att det inte finns nÄgon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instÀmmer i samma trosbekÀnnelse, samt att det finns bÄde ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid..

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ge exempel hur stora respektive smÄ byrÄer kan positionera sig för att kunna hantera den förÀndring som en lagÀndring gÀllande kringtjÀnster förvÀntas resultera i.Metod: Vi har tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄrt empiriska material grundar sig pÄ intervjuer. De intervjuade bestÄr av fem representanter frÄn olika mÀklarbyrÄer och dÄ vÄr uppsats baseras pÄ spekulativa frÄgestÀllningar har vi Àven intervjuat de bÄda branschorganisationerna för att ge vÄr uppsats ytterligare bredd.Resultat & slutsats: Vi har i vÄr undersökning sett att de intervjuades Äsikter om hur en eventuell lagÀndring skulle pÄverka de stora respektive de smÄ byrÄerna Àr mycket likartade. Alla de tillfrÄgade mÀklarbyrÄerna Àr för en lagÀndring, samtidigt som de Àr överens om att det Àr de stora byrÄerna som kommer att gynnas.Vi anser att de stora byrÄerna bör satsa pÄ mer personal för att kunna ha en bredd pÄ de kringtjÀnster som erbjuds. PÄ detta sÀtt tror vi Àven att de kan höja kvaliteten pÄ sina tjÀnster och attrahera fler kunder. VÄr undersökning tyder pÄ att de smÄ har större möjligheter att vara personliga och lokala.

Syftet med studien var att undersöka hur golfspelare pÄ elitnivÄ förklarar (attribuerar) medgÄng respektive motgÄng samt att undersöka om det förekommer sjÀlvtjÀnande tankemönster hos respondenterna. Studien byggde pÄ följande frÄgestÀllningar: (1) Vilka attributioner förekommer bland golfspelare pÄ elitnivÄ för framgÄng respektive motgÄng? (2) Till vilken grad stÀmmer dessa attributioner in pÄ Weiners (1985a) attributionsteori som bestÄr av de fyra aspekterna anstrÀngning, tur, förmÄga och uppgiftens svÄrighetsgrad? (3) Förekommer fenomenet sjÀlvtjÀnande tankemönster hos respondenterna? Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem manliga och fem kvinnliga golfspelare pÄ elitnivÄ (M=20.6; SD= ± 0.8). En innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes dÀr relevant material bröts ned till meningsenheter som sedan kategoriserades. Utöver detta analyserades Àven respondenternas subjektiva uppfattning om attributionernas dimensionella tillhörighet.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att, diskutera trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet. Fokus ligger pÄ skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar ocksÄ upp frÄgan om hur skulpturerna i de bÄda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnÀrlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frÄgan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkÀtfrÄgor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnÀren, Lars ?Huck? Hultgren.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.

Inledning. MÄlet pÄ en av ortopedklinikerna i VÀstra Götalandsregionen Àr en vÄrdtid pÄ högst sju dagar för de patienter som genomgÄr planerad instrumenterad steloperation i lÀndryggen pÄ grund av spinal stenos. Bakgrund. Faktorer som pÄverkar patienten Àr bland annat hemoglobinvÀrde före och efter kirurgi och nutritionsstatus. Kontinuitet gÀllande antal sjuksköterskor involverade i vÄrden av den enskilde patienten har visats ha betydelse för vÄrdkvaliteten.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten och validiteten hos en digital goniometer (DGA: Angela, Meloq©) vid mÀtning av rörelseomfÄnget vid aktiv och passiv flexion och extension i knÀleden.FrÄgestÀllningarna var: ?Hur reliabel Àr DGA vid upprepade mÀtningar av knÀledens rörelseomfÄng avseende aktiv och passiv flexion och extension?? och ?Hur valid Àr DGA vid mÀtning av rörelseomfÄnget vid aktiv och passiv flexion och extension i knÀleden??.Metod: Reliabiliteten hos DGA utvÀrderades genom ett test-retest förfarande och validiteten utvÀrderades genom att vid ett och samma tillfÀlle genomföra mÀtningar med DGA och en traditionell goniometer (TG), dÀr TG ansÄgs som Golden Standard. Arton individer, 9 kvinnor och 9 mÀn, mellan 19-73Är rekryterades till studien. Totalt 36 knÀleder utvÀrderades med TG och DGA genom mÀtning av knÀledens ROM i sagittalplanet. MÀtningarna genomfördes pÄ höger och vÀnster ben i standardiserad ordning med början i höger ben: aktiv flexion, passiv flexion, aktiv extension, passiv extension.

Uppsatsen Ă€r en utvĂ€rdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som Ă€r tvĂ„ arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan frĂ€mst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlĂ€gga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. UtvĂ€rderingen har en bred ansats och har fyra olika frĂ„gestĂ€llningar som alla fokuserar pĂ„ olika delar av projekten. Den första frĂ„gestĂ€llningen undersöker hur mĂ„nga som har fĂ„tt arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

KBAB har som önskemÄl att minska energianvÀndningen i deras fastigheter genom att minska pÄ energiÄtgÄngen i deras tvÀttstugor. Genom att integrera kondenseringsvÀrmet i fastighetens vÀrmesystem samt att minska fukthalten i tvÀttstugorna kan det Ästadkommas.Torkning av klÀder har tidigare skett med tvÄ typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren vÀrms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat klÀder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften dÀr frÄnluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.Metoden som anvÀndes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och vÀrmepaket till en torktumlare frÄn Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften frÄn torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och vÀrms upp av vÀrmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren.

BAKGRUND: Inom sprÄkundervisningen Àr kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas sprÄk utvecklar sig genom att de fÄr möjlighet att anvÀnda sitt muntliga sprÄk, dvs. att lÀrare och elever anvÀnder mÄlsprÄket i undervisningen. MÄnga sprÄkforskare hÀvdar att sÄvÀl engelskundervisning som undervisningen av moderna sprÄk bör ske pÄ mÄlsprÄket. VÄr erfarenhet Àr dock att kodvÀxling, dvs.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.