Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen pÄ olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgÄngar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgÄngars pÄverkan pÄ aktiekurser, dÀr dagen för ett pressmeddelande angÄende en VD avgÄng nÀmns som hÀndelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars hÀndelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under hÀndelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i tvÄ kategorier i avgrÀnsnings syfte, dessa tvÄ typer framförs som Typ av AvgÄng samt bransch.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Studiens syfte var att se om kÀnslan glÀdje leder till att man uppmÀrksammar en viss typ av information i större utstrÀckning Àn annan. I detta fall för positivt belönande ord respektive positivt icke belönande ord. Denna studie Àr en replikering av Tamir & Robinsons (2007) studie som fick belÀgg för detta. Deltagarna delades in i tvÄ grupper dÀr experimentgruppen som bestod av 9 deltagare fick i uppgift att skriva ner en hÀndelse som gjort och fortfarande gör dem glada för att vÀcka ett tillstÄnd av glÀdje. Kontrollgruppen som bestod av 10 deltagare fick istÀllet i uppgift att minnas och skriva ner hur deras sovrum ser ut för att hamna i ett neutralt tillstÄnd.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur tecken som stöd (TSS) anvÀnds i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gÀllande barns sprÄkutveckling och kommunikation vid anvÀndandet av TSS? Följande frÄgestÀllning har formulerats utifrÄn syftet: Hur/nÀr anvÀnder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i anvÀndandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att anvÀnda TSS? Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med hjÀlp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en Àr specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna Àr positiva till anvÀndningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika anvÀndningsomrÄden nÀr det gÀller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flersprÄkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det frÀmjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Under de senaste Ärtiondena har förstÄelsen ökat för att förmÄgan till sjÀlvreglering Àr central för barns utveckling. Den ses som grundlÀggande för att kunna relatera och kommunicera med andra och ocksÄ hur vi klarar av den stress och de pÄfrestningar som livet ibland innebÀr. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att försöka förstÄ om, och i sÄ fall hur, man kan koppla förÀndringar av förmÄgan till sjÀlvreglering hos barn till interventioner under en Theraplaybaserad behandling och om förÀndringarna Àr mÀrkbara i vardagen. Undersökningen Àr gjord i tre delar. I den första har jag följt tre behandlingar genom film under de första fem respektive sex sessionerna och i den andra delen har jag intervjuat behandlarna. Fokus har legat pÄ om man kan se att barnets förmÄga till sjÀlvreglering ökar och vad behandlaren gör som Ästadkommer detta.

I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hÄllna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanstÀlld behandla Àven utsatta grupperingar i samhÀllet, som mÀnniskor med missbruksproblem, pÄ ett förtroendeingivande sÀtt, sÄvÀl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs mÄlet att genom de intervjuer som hÄllits, fÄ en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det Àr att vara i kontakt med Polisen, SocialtjÀnsten samt HÀlso- och sjukvÄrden. Till syftet hör Àven att fÄ en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs pÄ vilket sÀtt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar.

I John Ajvide Lindqvists romaner blandas vÀlkÀnda skrÀckteman med realistiska, samtida miljöer dÀr barn ofta har en framtrÀdande roll inom berÀttelsen. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka relationen mellan barnkaraktÀrerna och det skrÀckfyllda samt hur lÀsaren uppfattar det. En grundlÀggande tes för uppsatsen Àr att barnen utgör ett hot mot de vuxna karaktÀrerna i Ajvide Lindqvists romanerLÄt den rÀtte komma in (2004), MÀnniskohamn (2008) och Lilla stjÀrna (2010). Centrala frÄgor som stÀlls Àr vilken karaktÀr framkallar obehag och skrÀck? Mot vilken person riktas hotet? Om barnet Àr ett hot, varför blir hen det? För att svara pÄ frÄgorna studeras berÀttarperspektivet i respektive roman med hjÀlp av Gérard Genettes fokalisationsbegrepp.

Syftet med uppsatsen Àr att utföra en retoriskanalys pÄ de argument som förs bland medlemmarna pÄ Facebookgrupperna ?VÀgra betala Victorias bröllop!? respektive ?VÄga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna Àr tvÄ intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda pÄ vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄvÀl som monarkin. SÄledes kommer uppsatsen att fokusera pÄ den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som Àger rum pÄ respektive grupp. Uppsatsens utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Förs en kommunikativ dialog i frÄgan kring för respektive emot det kungliga bröllopet pÄ Facebook? Hur Àr dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄ vÀl som monarkin? Genom att fokusera pÄ en för- respektive emotgrupps Äsikter pÄ Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfÀlt sÄsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men Àven fÀltet för retorik och medierad offentlighet.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en förklaring till varför tvĂ„ stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning pĂ„ gruppnivĂ„. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod pĂ„ grund av en strĂ€van frĂ„n Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM faststĂ€ller order och kommandon, försöker likstĂ€lla vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt anvĂ€nda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strĂ€van förekommer det olika indelning pĂ„ gruppnivĂ„.

Syftet Àr att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet pÄ Teliasonera AB med avseende pÄ arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförÀndringar. Vi analyserar Àven om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete nÀr det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna fÄ svar pÄ detta genomfört en förstudie av ett förÀndringsprojekt inom en enhet dÀr organisationsförÀndringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssÀtt. Detta under ledning av bÄde intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och tvÄ processansvariga ledare inom förÀndringsarbetet dÀr resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nÀsta steg insamlat data genom en enkÀtundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförÀndringar.VÄrt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns nÄgon skillnad i den utstrÀckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en pÄverkan pÄ arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie Àr att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmÄgor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförÀndringar..

Hur framstÀlls bilder av professionella formgivare idag i Sverige? Skildras mÀn pÄ ett annat sÀtt Àn kvinnor? Finns det tecken pÄ en könsmaktsordning i representationen? Jag nÀrmar mig ocksÄ frÄgan om det finns vÀrderingar om vad som Àr god respektive dÄlig smak och om det finns en könsmaktsordning i dessa vÀrderingar. Enligt 1994 Ärs lÀroplan ska vi som lÀrare "? aktivt och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som Àr kvinnligt och manligt".En del i arbetet för att bryta fördomar och traditionella könsrollsmönster i skolan Àr att studera och analysera hur könen representeras i olika sammanhang och att skapa motbilder.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.