Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare inom ämnet matematik förhåller sig till undervisning om hållbar utveckling. Det syftar också till att undersöka i vilken omfattning området hållbar utveckling behandlas i ämneslitteraturen. Förhoppningen har varit att härigenom få en bild av hur matematikämnet kan vara en del i arbetet för hållbar utveckling. Metoden jag har använt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielärare i matematik där undervisning om hållbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie där jag undersöker ett representativt läromedel för gymnasieskolans matematik och kartlägger förekomsten av innehåll som behandlar hållbar utveckling.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se några påtagliga attitydskillnader mellan äldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd på? För att få svar på dessa frågor har jag gjort en kartläggning av elevers inställning till matematik i tre årskurser på en kommunal F-9-skola i Skåne. Samtliga elever i årskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkätundersökning. Undersökningen har varit av jämförande karaktär och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man säga att det finns en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna på skolan avseende hur positiva eleverna är till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det är både roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlådan tillsammans med barnen. Två metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka är ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgår det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlådan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlådelek för att vara med och benämna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benämner matematiken så synliggörs den för barnen.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden.

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande. Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9, visar att mer än en fjärdedel avelever som har ett annat modersmål än svenska inte når målen i matematik. Hur kan elevermed annat modersmål än svenska nå framgång och utvecklas i ämnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att få kunskaper om vilka arbetssätt det finns somförbättrar inlärningen för elever med annat modersmål. Studien har utgått frånBronfenbrenners teori som har fyra nivåer, mikro-, meso-, exo- och makronivå och fokuseratpå elevens, hemmets, lärarens, skolans, arv/miljöns, språkets och kulturens roll för framgång.SYFTE:Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer lärare menar är viktiga för att elever med annatmodersmål än svenska ska nå framgång i ämnet matematik.METOD:Åtta verksamma lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmål än svenska har intervjuats. Hälften av dessa lärare hade själva annat förstaspråk änsvenska.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp.