Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker angående yrkeselevers intresse för matematik, samt även att undersöka hur lärare arbetar och vill arbeta för att väcka elevers intresse och arbetslust. Utifrån syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lära, samt även matematik, vad det är och varför det är viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklärare. Den generella bilden av elever på de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmänhet är ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med ämnet. Lärarna menade att eleverna inte såg någon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förändra den synen.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lärande. Studien fokuserar på dansens betydelse för lärandet i matematik samt lärares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklärare som arbetar med dansmatte samt läst relevant litteratur som rör matematik och lärande, estetiska lärprocesser och dans som verktyg för lärandet. Några av intervjuerna utfördes på en skola som arbetar med dansmatte och några via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, är eniga om att dansmatte är ett bra medel för lärande i matematik och eleverna påstod att de lär sig lättare genom att använda kroppen.

Utifrån nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstått. Studien är en kort undersökning av ämnesintegreringen mellan matematik och trä- och metallslöjd med fokus på geometri i grundskolans senare år. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Även fördelar och nackdelar med ett ämnesövergripande arbete av matematik och trä- och metallslöjd utifrån lärar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklärare med olika ämneskombinationer i grundskolans senare år samt nio elever i årskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik.

Redan i förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. Därför är det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstå hur förskollärare och förskolechefer synliggör och förhåller sig till den grundläggande matematiken samt uppmärksamma om fortbildning har påverkat deras syn på arbete med matematik. Vår undersökning baseras på intervjuer av sex förskollärare och två förskolechefer från sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollärare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollärares och barnskötares perspektiv påmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus på kommunikation,människans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en förskoladär sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock är alla deltagare eniga om att arbetet med matematik på förskolan är viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns några nackdelar för barnen med matematikanvändande iförskolan.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till ämnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen är gjord på två olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever. Lärarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.