Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt.

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå.

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utsträckning som matematik-böcker i grundskolans senare år innehåller räkneuppgifter som förutsätter språkliga eller kulturella kunskaper som andraspråkselever inte nödvändigtvis besitter. Utifrån tidigare forskning om matematik ur ett andraspråksperspektiv redogörs för de svårigheter utöver de rent matematiska som andraspråkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen består av en analys av räkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkät där ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehållande svårigheter andra än matematiska är relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet från elevenkäten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vålla problem för andraspråkselever. Slutsatsen blir att andraspråks-elever har långt ifrån bara matematik att kämpa med när de arbetar i matematikboken.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallärares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frågeställningar belystes:? Vilken roll har speciallärare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallärare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallärare att stöd i matematik och svenska är?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet där grunden är att lärande sker i samspel med andra och där kommunikation och delaktighet är viktiga komponenter för att lärande och utveckling ska äga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien då resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att närma oss speciallärarnas uppfattningar i frågan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Detta är en kvalitativ studie i matematiklärarens föreställningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen på komvux samt lärarens tolkning av orsaker till den stora mängd individer som inte uppnår kursmålen i matematik. Intervjuer med komvuxlärare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstår är att deltagargruppen har blivit yngre med åren och baskunskaperna försämrats. Undervisningen liknar en föreläsning, där läraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kännetecknas av exempel från den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det. I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.