Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik..

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av varierad undervisning förbättra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angående hur de upplevt det varierade undervisningssättet.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Det decimala positionssystemet kan idag anses vara lika självklart inom matematikundervisning på högstadie- och gymnasieskolan som att vi människor har tio fingrar. Det är sällan det decimala positionssystemet diskute-ras och ifrågasätts. Däremot vet vi att det inte alltid förstås helt och fullt av elever och det behöver lärare vara medvetna om eftersom en förståelse av positionssystemet är väsentlig för att eleverna ska utvecklas vidare inom matematik.En betydande del av syftesbeskrivningen för matematikämnet i LGR11 behandlar matematikens historia. Syftet med detta arbete är därför att göra en övergripande presentation av de talsystem som utvecklats genom historien och därefter diskutera deras för- och nackdelar utifrån tre inriktningar; olika typer av talsystem, beräkning i olika talsystem samt hur dessa tillämpas idag. Slutligen diskuterar vi vilka didaktiska fördelar kunskap om talsy-stem, dess uppbyggnad och utveckling har hos lärare och elever.Arbetet är en litteraturstudie och visar att det genom historien har funnits flertalet taltecken och talsystem som använts i olika kulturer.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever.