Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Denna retrospektiva studie har som syfte att utvärdera effekten av en lösning bestående av salpetersyra, kopparnitrat, zinknitrat och bindemedel (Oxalic®), vid behandling av aurala plaque hos häst. Studien ämnar också jämföra och diskutera detta nya behandlingsalternativ i relation till den i litteraturen enda tidigare beskrivna behandlingen mot sjukdomen, 5 % imiquimodkräm (Aldara®). Journaler för åtta hästar som blivit kliniskt diagnosticerade och behandlade mot aurala plaque på UDS Hästkliniken i Uppsala samt på Hästkliniken Täby mellan 2011 och 2013 låg till grund för insamling av data. Djurägarna till alla de åtta hästarna hade sökt sig till specialistdermatologmottagningen på grund av att deras häst uppvisade tecken på smärta/irritation till följd av sina aurala plaque, vilket visade sig som öron- och huvudskygghet och gav svårigheter i den vardagliga hanteringen av hästen. Behandlingarna följdes upp på nytt genom telefonsamtal med djurägarna 12 till 28 månader efter sista behandling.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda.

Bakgrund: Äldre multisjuka patienter har ofta återkommande vård- och omsorgsbehov ochsöker slutenvården.En viktig del i helheten är vad som händer patienten efter utskrivning frånsjukhus. Den fortsatta vård- och omsorgen planeras vid den så kallade samordnadevårdplaneringen. För att kunna deltaga aktivt vid denna planering är det av stort värde attpatient och anhörig är välinformerade.Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram och belysa hur äldre multisjuka patienter ochderas anhöriga förbereds inför den samordnade vårdplaneringen samt hur goda lärsituationerskapas.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, utgående från en ickestandardiseradansats med öppna frågor. Totalt intervjuades fem personer vid en geriatriskklinik inom specialistsjukvården. Samtliga var kvinnor och utbildade sjuksköterskor medansvar för vårdplanering.Resultat: Resultatet har systematiserats genom teman relaterade till att inventerakunskapsbehov, genom frågor från patient och anhörig och bedömning av kunskapsbehov.Tillfredsställa kunskapsbehov, utifrån kunskap och kompetens, uppdrag och rollansvarsgränser, pedagogiska ställningstagande samt patientens förutsättningar.

Det finns flera teorier om varför man hjälper, men denna uppsats inriktar sig på relationen mellan empati och hjälpande. Denna relation är intressant att undersöka eftersom den angår alla människor och har stor betydelse i många situationer och i vardagliga mänskliga relationer. Empati innebär att kunna leva sig in i en annan persons känsloläge och behov. Att med empati få förståelse för en annan människas känslor är en inre process som inte bara leder till förståelse i ord utan även till handling. Empatins konsekvenser har länge setts som grundläggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till.Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem.