Skolmåltiden är en viktig del i elevernas Vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras Vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning - AbstractVårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den Vardag elever och lärare rör sig i.

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta påverkar hela människan och dennas Vardag. Det är viktigt att personer med långvarig smärta känner sig betrodd av sjuksköterskan och att denna i sin tur besitter kunskap och har förståelse om smärta. Målet med vårdande är att lindra och förebygga lidande, samt att skapa förutsättningar för välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur personer med långvarig smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik på gymnasiets första år var bättre på att lösa procentuppgifter än elever i årskurs sex på grundskolans senare år. Vidare ville vi undersöka om elever i årskurs sex klarade att räkna procentuppgifter som finns i läromedlen för skolår nio samt om det är någon skillnad i svårighetsgraden på procentuppgifterna i läroböckerna? För detta användes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematikläromedel för årskurs sex och årskurs nio på grundskolans senare år. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vår diagnos med en varierande svårighetsgrad på problemen. Vid vår analys av valda läromedel såg vi att svårighetsgraden på uppgifterna inte har förändrats markant.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.

The purpose of this examination was to make a qualitative study focusing on children's influence from a gender perspective. The study is based on interviews. We wanted to investigate teachers' perception of children's influence in the preschool.Earlier research on children´s influence and gender has also helped us in the conclusion of this examination.The survey consists of ten interviews with teachers of varied work experience in the preschool. We also chose to interview teachers in other positions, since this is often the case in preschools today. From the result we can see that there are different levels of skill and awareness regarding the topic of children's influence from a gender perspective.

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på Vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad Vardag.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Gränssnitt finns överallt i vår Vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin Vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra Vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys.