Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens Vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens Vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras Vardagsmiljö. Med barnens Vardag och sociala närhet menas barnens Vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn.Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns Vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens Vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras Vardag? Hur fungerar barns Vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders Vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera Vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders Vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin Vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers Vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:? Hur beskriver cheferna sin Vardag?? Är den Vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin Vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975).

Uppsatsens syfte är att belysa barn och ungas användande av musik i sin Vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det är att skolan tar tillvara på elevernas musikaliska erfarenheter. Enkäter besvarades av 83 barn i åldern 10-12 år och intervjuer gjordes med 6 barn i åldern 10-11år. Undersökningen visar att musiken används mycket på fritiden och till viss del även i skolan, dock inte så mycket som barnen önskar. De vill använda "sin egen" musik mer i skolan.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde få barnen att första att matematik är en naturlig del av deras Vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbättras under den här tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag på en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av åtta barn i åldrarna fyra till sex år. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mäta" barnens utveckling har jag använt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfälle fick de även utföra en liten räkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att få barnen att förstå att matematik är en naturlig del av deras Vardag men jag kan inte säga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Syftet med vår studie är undersöka och få en allsidig belysning kring ett lågtröskelboende, som vi har valt att namnge som DD. Vi vill undersöka kring hur personalen går till väga för att uppnå funktionen och målet med verksamheten. Detta är en studie som ha en kvalitativ metod som ansats, därav baseras på sex stycken halvstrukturerade intervjuer. Vi kommer i studien ge en kort redogörelse kring verksamheten. DD är en verksamhet som erbjuder plats för hemlösa personer som har en omfattande problematik bakom sig, där många har blivit utslussade från härbärge till härbärge, boende till boende.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans Vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och Vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin Vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin Vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus på dedagliga möten som sker då barnen lämnas och hämtas på förskolan. Syftet med uppsatsen är att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svårigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och föräldrar. Jag undersöker också hur förskolelärare beskriver barn och barns Vardag påförskolan vid hämtning och lämning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att föräldrar har en stor tillit till förskolan. Föräldrar vill gärna hainformation om omsorgsdelen i barnens Vardag, så som mat och sömn, medan förskolelärarna gärnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svårigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem är främst kopplade till tid, då både föräldrar och personalpå förskolan kan ha svårt att hinna med samtal eller frågor vid hämtning och lämning.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och Vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin Vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras Vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras Vardag och i FMT-rummet. .

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas Vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete..

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till Vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.