Vi är två barnskötare som vidareutbildar oss till lärare och vår inriktning är barn i förskoleåldern. Vi har sett att det är obalans mellan könen i förskolan/skolan och har därför gjort en undersökning om jämställdhet i olika förskolor och skolor. I vårt arbete ?Jämställdhet i förskolans och förskoleklassens Vardag? belyser vi frågan om vilket utrymme ett jämställdhetsperspektiv får i skolans Vardag. Vi vill se om och hur pedagoger planerar och arbetar i verksamheten ur ett könsperspektiv och om pojkar och flickor får samma förutsättningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin Vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras Vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tematBegränsad och berövad sin Vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar Vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin Vardag.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas Vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, Vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till Vardagen på flera olika sätt, främst genom ett Vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets Vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Detta examensarbete utförde vi i år 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vår Vardag. Vår studie utgick ifrån att vi i matematiken arbetade med olika Vardagsnära uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att få eleverna att bredda sin syn på var, när och hur mycket vi använder oss av matematik i Vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affär, utförde olika slags mätningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Syftet med denna studie är att försöka förstå barnens tankar och idéer när de får prova på mindfulness. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan användas i förskolans Vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 år och är alltså en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp på en förskola. Här har jag tillsammans med fem barn, i åldrarna tre till fem år, undersökt mindfulness.

Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs Vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens Vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas.Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet. .

I denna uppsats undersöker vi elevers förståelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen Vardag. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolår 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förståelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan beräkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area är. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen Vardag..

Målet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas Vardag och Vardagliga händelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för ämnet när det gäller att lära sig matematik. Undersökningen gjordes på en skola, årskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel där den svenska språkmiljön är mycket bristfällig och där de flesta av eleverna möter svenska språket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju där eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes beträffande elevernas åsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pågick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat på elevernas Vardag. Jag gjorde även kontinuerliga observationer för att upptäcka eventuella förändringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att Vardagsanknuten matematik var intressant och lärorik..

En allergisk person påverkas på fysisk, psykisk och social nivå. Unga vuxna allergiska personers erfarenheter och upplevelser av allergi är relativt outforskat. Syftet med studien är att förstå hur unga vuxna personer med allergi upplever att allergin påverkar deras Vardag och hur de förhåller sig till ett liv anpassat efter allergin. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 deltagare i åldrarna 18-22 år som hade olika former av allergier. Resultatet visade att allergi har en betydande roll för allergiska personers identitetsskapande och många beskriver en strävan efter att passa in socialt trots sina besvär.

Personer som har och lever med diagnosen ADHD kan mötas av stora svårigheter i sin Vardag som av personen själv inte alltid uppfattas som ett problem.  Attention Deficit Hyperactivity Disorder är en funktionsnedsättning som ska finnas i två miljöer, i hemmet och i skolan. I Sverige har tre till fem procent av barnen ADHD och antalet personer som fått diagnosen har ökat. ADHD är ett stort folkhälsoproblem och är ett kroniskt tillstånd som följer med till vuxen ålder. Forskning har visat att det tidigare var en barndoms diagnos och som drabbade unga pojkar, men även idag vet vi att flickor får diagnosen. Att ha kunskap om funktionsnedsättningen är viktig för sjuksköterskan för att kunna hjälpa och stötta föräldrarna i deras Vardag med barnen..

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i Vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin Vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens Vardag??. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans Vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personer som har äldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna påverka innehållet i Vardagen. I syftet ligger också att kunna belysa den äldre personens upplevelse av Vardagen med utgångspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar på följande frågeställningar: Hur upplever äldre personer sin Vardag? Hur upplever äldre personer sina möjligheter att göra val som rör Vardagen? Hur kan äldre personer vara delaktiga i sin Vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i Vardagen för äldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom nio intervjuer med äldre som har äldreomsorg. Respondenterna är äldre personer över 65 år som har äldreomsorg inom hemtjänst och särskilt boende.Resultatet av studien visar att den äldre personen upplever sin Vardag utifrån insikten om sina fysiska förutsättningar och begränsningar.