Den kanske mest markanta skillnaden mellan människan och övriga djurarter är förmågan att skapa idéer. Utifrån hennes tidigare erfarenheter skapar människan en föreställning om hur någonting hon inte tidigare upplevt kan komma att se ut. Det kan röra sig om allt från en social händelse, till en fysisk aktivitet, till en ny produkt. Denna process pågår kontinuerligt i våra liv utan att vi tänker på hur unik den. Förmodligen är idéskapande något så självklart i vår vardag att vi förbigår att reflektera kring fenomenet i sin helhet.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem.

Bakgrund:När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan..

Kronisk exacerbativ uveit (ERU) är en av de vanligare ögonsjukdomarna hos häst och drabbar hästnäringen svårt. Det är idag accepterat att sjukdomen är immunologiskt medierad och syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de immunologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomsförloppet. Detta genom att utreda vad som inducerar uveit och hur återfall av uveit uppkommer samt de autoimmuna mekanismer som är aktiva vid sjukdomen. Grundbulten i ett friskt öga är dess upprätthållande av ett immunprivilegium då en inflammation skulle kunna förstöra strukturer som inte kan repareras igen. Om de barriärer som upprätthåller ögats immunstatus bryts tillåts immunförsvarceller nå ögats strukturer, något som observeras vid ERU.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus på verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förändring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Fram till 2001 klassades homosexualitet som en sjukdom av det kinesiska psykiatriförbundet. Sedan dess har mycket hänt. Internetsidor, filmer och universitetskurser. Men fortfarande finns inga lagar på området, varken sådana som förbjuder eller beskyddar. Godtycklig censur och diffust motiverade organisationsförbud tillhör fortfarande vardagen.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Hälta är idag den vanligaste orsaken till att sport- och fritidshästar behöver uppsöka veterinär. Den största andelen av dessa hältor uppkommer på grund av olika problem i hästens synovialleder, som inflammationer eller degeneration av ledbrosket. Felaktig eller för mycket träning liksom olämplig anatomi i leden leder till att ledens strukturer utsätts för onormal stress. Inflammationen börjar oftast i ledvätskan, ledkapseln eller det subkondrala benet. Genom inflammatoriska mediatorer såsom cytokiner sprider sig den inflammatoriska processen till närliggande vävnader.

Syftet med vår uppsats var att förstå vikten av förändringar i ledarstilar under ett företags utveckling och hur organisationens struktur förhåller sig till dessa. Vi har genomfört intervjuer på ett företag med ett antal anställda samt ledare. Efter detta har vi kommit fram till att variation i ledarstilar har varit viktiga för företagets framgång. Våra studier visar också på att det inte alltid behöver vara endast en person som innehar ledarrollen, utan att den kan vara delad mellan flera personer.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.