1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

Hemtjänst är ett bistånd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsättning såsom ålder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsättning. Det dagliga arbetet i hemtjänsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs är olika på regional, lokal och individ nivå. I takt med samhällsutvecklingens krav på effektivitet och kvalitet ställs hårdare krav på hemtjänstens verksamhet. Personalen i hemtjänsten ska uppnå goda resultat med sitt arbete till en så liten kostnad som möjligt för kommunen.

I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, närmare bestämt fjortonanföranden à ungefär trettio sekunder, hämtade från en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv är spännande då mankan fråga sig om de verkligen håller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:när partiledarna ombes att hålla ett anförande på en halv minut får de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska säga. Men andra saker talar mot:uttalandena är bara några meningar långa, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand på Interneteller i mp3-spelare.Den modell med vilken själva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela den retoriska situationen, och två viktiga frågorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som är dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vända sig till.Frågan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar särskilt till att göra dennaundersökning relevant: det är en viktig fråga för demokratin vilka som ärpolitikernas målgrupp. Men det finns många andra anledningar att studera derasuttalanden.

 Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden.

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ?Norrlandsläseriet?, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen.

Sammanfattning Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagares uppfattningar om korttidssjukfrånvaro i relation till anställningsformen och dess arbetsvillkor. För att definiera begreppet arbetsvillkor har Karaseks och Theorells teori gällande krav-kontroll-stöd använts som utgångspunkt.Studien är baserad på nio intervjuer med arbetstagare ur de tre olika anställningsformerna tillsvidareanställda, vikariat och timanställda, som arbetar inom barnomsorgen i Luleå Kommun. Studien visar att de tillsvidareanställdas och timanställdas uppfattningar om korttidssjukfrånvaro påverkades mer av självbilden, såsom att de inte upplever sig själv som en person som stannar hemma vid sjukdom, medan vikarierna å andra sidan påverkades mer av de tankar och känslor som de trodde att medarbetarna hade gällande en eventuell sjukfrånvaro, men framförallt att de kände sig tvungna att stå till förfogande för att inte minska sina möjligheter till ett fortsatt vikariat. Detta visar att arbetstagarnas arbetsvillkor och egna erfarenheter påverkar deras benägenhet att sjukanmäla sig.Gällande upplevelsen av arbetskrav kunde studien visa att de tillsvidareanställda och till viss del även vikarierna upplevde kraven som höga medan de timanställda upplevde kraven som rimliga. De timanställda upplevde stöd från arbetsgivare och medarbetare i större utsträckning än vad vikarierna och till viss del även de tillsvidareanställda gjorde.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män.

Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

Bakgrund: Hälsa kan delas in i fysisk hälsa och psykisk hälsa, inom somatisk vård tenderar den fysiska hälsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohälsa och många väljer att inte söka vård för sina problem. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar en mängd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förälder kan ha svårt att se utanför sina egna behov och därför inte på ett fullgott sätt tillgodose sitt barns behov. Barns känslighet gentemot sina föräldrar gör också att negativa känslor som oro och ångest ofta överförs på barnen. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk ohälsa.

Introduktion: Sverige har en stadigt ökande andel äldre medborgare. Då en person från ett äldreboende behöver uppsöka en röntgenavdelning för att undersökas kan det innebära lång tid borta från äldreboendet, även om undersökningen som sådan inte är särskilt tidskrävande. Transporter och väntan på dessa kan ta flera timmar i anspråk. Detta kan ofta innebära en stor påfrestning för den äldre personen med oro, rädsla och förvirring som följd. Vid Lunds universitetssjukhus finns det sen år 2008 enligt en förlaga från Norge en mobil röntgenenhet som kan utföra undersökningar på äldreboenden och Hospis i Lund med omnejd.

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.