Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever somstuderar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie.

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers? perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager?s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager?s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management? We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation. The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett.

Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med kvinnan?Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000.

Vad är det som påverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent påverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen är i första hand att utforma en metod för att ta reda på faktorer som jag kan påverka och på så vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen består av tre olika inspelningstillfällen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio på Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation står i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock påpekas att detta resultat endast gäller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika människor och kan därför inte generaliseras.

Travelling children is the topic of my work. Children who commute between more than one home. Society is rapidly changing and so is the concept â familyâ . The nuclear family is no longer the most common one. Children are now travelling more frequently than ever.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.