Detta arbete behandlar ämnet stämningsbelysning för hemmiljö. Projektets huvudfrågeställning är; hur utformar man en belysning som ger användaren möjlighet att skapa önskad stämning i rummet? För att ta reda på detta samlades kunskap kring ljusets effekter på människa och rum. Vidare samlades en fokusgrupp som för att ge sin input om sina Vanor, önskemål och behov angående belysning. Förslag på en produkt arbetades fram via en process bestående idégenerering, skissning, modellering och slutligen prototypbygge.

Bakgrund Det blir allt vanligare med födoämnesöverkänsligheter i Sverige. Men personer med födoämnesöverkänslighet upplever det svårt att äta ute då de kan utsättas för vissa risker på grund av restaurangpersonalens bristande kunskaper. Många behöver även ersättningsprodukter på grund av överkänsligheten men utbudet är begränsat och dessa har högre priser.  Syfte Studiens syfte var att få en kartläggning över hur personer över 18 år med födoämnesöverkänslighet uppfattar restaurangbesök och livsmedelsinköp.Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär i Google Documents och distribuerades via Facebook våren 2014. Enkäten bestod av 21 frågor, inklusive en öppen fråga. Data samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 med signifikansnivån p<0,05.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta Vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla Vanor.

Under ungdomstiden skapar många individer levnadsVanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina kostVanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål.

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förståelse av relationen mellan vatten- och energianvändning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestämda 20 veckorna begränsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlägenheter i korridorform då denna typ av boende ser ungefär likadan ut oavsett vart i Sverige de är byggda. En annan anledning till att studentboenden är en intressant målgrupp är att energi- och vattenkostnaden ofta ingår i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvändningen. Studien har kartlagt fjärrvärmeåtgången och användningen av varmvatten i två utvalda fastigheter.Fastigheterna består av korridorsboenden och är belägna i Stockholm och Luleå.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, Vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, Vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och Vanor.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns Vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?? Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms länI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.

Idag finns det inga smarta lösningar som används i barer för att hålla reda på ölfatens volym eller kundernas olika Vanor. Med dagens teknik är det möjligt att med hjälp av olika sensorer och annan hårdvara hämta denna information och presentera den på ett relevant sätt.Den här rapporten tar upp hur ett system har utvecklats som en lösning till detta problem, samt vilka metoder som använts. Systemet är uppbyggt av en server som körs på en Raspberry Pi, vilken i sin tur hämtar information från en flödesmätare ansluten till ett ölfat, via en Arduino. Det är till största del konstruerat i Java med en MySql-databas. Resultatet är en webbsida som visar information om ölfatets volym, ölsort och pris..

Denna studie kartlägger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmål, vilka preferenser och Vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut påverkar mellanmålskonsumtion, preferenser och beteenden. Huvudfrågorna är: Vad äter svenska mellanmålskonsumenter till mellanmål och hur påverkas Vanorna av demografiska attribut? När konsumerar de sina mellanmål? Vilka preferenser kring mellanmål har de? Vilka Vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmål? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger på en enkätundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmålskonsumenter i åldrarna 16-45 tillfrågats. 193 personer svarade på enkäten varav hälften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier är relativt få som äter de 2-3 rekommenderade mellanmålen om dagen.

Köttbullen har utvecklats genom tiderna, största förändringen skedde vid industrialismen då stekspisen och köttkvarnen introducerades i vårt samhälle. Tillsammans med den nya eran förändrades människors Vanor. Stekspis och köttkvarn resulterade i att nu kunde var mans hem mala sitt eget kött med hjälp av kvarnen för att sedan kunna steka köttbullarna i panna på stekspisen. I samhället vi lever i idag skall allt gå snabbt och i många fall bortprioriteras hemlagad mat. Konsumtionen av halvfabrikat ökar, allt fler köper delvis färdiglagad mat.

Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsVanor som individen har och lever under. En förändring av Vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana..

Denna uppsats behandlar hur naturen används som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hurpedagoger använder barnets bildskapande i naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlägga deras Vanor och visioner om bildskapande i naturen. Utifrån intervju och studiebelyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet är att miljön för barnens bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnetnäring till sin fantasi sker en utveckling..

Min vilja har varit att undersöka attityden till dopingmedel i det svenska samhället och då i synnerhet inom gymkulturen. Med ett nytt globalt och massmedialt klimat som medfört ett snabbare informationsutbyte och sociala förändringar kan människors attityder och moraliska ställningstaganden förändras i en allt större takt. Vilket kan leda till nya Vanor och beteendemönster. Studieresultaten är grundade på den enkät jag skickade ut till femhundra slumpvis utvalda personer på tidskriften Bodys hemsida, samt den litteraturstudie som är fundamentet i min teoribakgrund. Resultaten av studien visar att det är lätt att få tag på dopingmedel i Sverige och att de är flitigt förekommande i gymkulturen av idag.