Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med Vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor.

Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med Vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Människors transportVanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohållbara transportsystem. Jordens befolkning använder färdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utsträckning, vilket skapar transportsystem som inte är hållbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpåverkan på vår jord och om vi fortsätter på samma sätt som de senaste 60 åren belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav människor har på sin transportmiljö och dessa Vanor bygger till stor del på vår historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett långsiktigt tänkande. De beteenden och levnadsVanor vi har idag påverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att äventyras om vi fortsätter på samma sätt.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matVanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma Vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matVanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matVanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsVanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra Vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina Vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012. Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsVanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra Vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina Vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Syftet med denna uppsats är att undersöka miljömedvetandet hos invandrare i Sverige från länder utanför Europa. Även deras tankar och känslor kring källsortering, och deras egna Vanor kring miljö. Fokus ligger på stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartätt område där sopsortering fungerar dåligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring källsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrågor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpåverkan?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra personer med utländskhärkomst.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Bakgrund: Många studier gällande compliance har genomförts och flertalet har visat att nivån av compliance är låg. De huvudsakliga områdena där compliance brister är handhygien, rengöring av linsetui, överbärande av kontaktlinser, brist på fullgod uppföljning och felaktigt användande av linsvätskor. Några av dessa områden har tagits upp i denna studie.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur kontaktlinsbärandet ser ut hos ett litet antal Internetanvändande personer i Sverige. Personernas Vanor och compliance studerades i relation till tidigare studier inom detta område.Metod: En webbenkät med, för syftet, relevanta frågor skapades i webbprogrammet Google Docs. Enkäten bifogades i en länk och presenterades som ett evenemang på Facebook.

Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde.Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala Vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt.Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag.

Detta examensarbete undersöker hur studenter kan förbättra sina studieVanor med hjälp av lifetracking viamobila applikationer. Lifetracking-applikationen som nyttjas i denna undersökning heter Lift1. Det visarsig att det är en fördel om motivationen till förändring kommer från personen själv och att denne har ettintresse och nyfikenhet för nya tekniker. Då ökar chansen att Lift fungerar som hjälpmedel. Om enstudent väljer att använda sig av Lift bör denne välja Vanor som har ett högt värde för personen och somgår att upprepa under en längre period för att ha större chans till förändring..