Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna. .

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

The aim of this thesis is to describe and analyse the ideology behind Sida's cultural aid by using postcolonial theory. We want to analyse the discourse on cultural aid that is found mainly in Sida's publications. The interpretation of the sources is made with a hermeneutic base and by using postcolonial theory in combination with Paul Ricoeur's theories on the function of ideology: 1. ideology as distortion, 2. ideology as legitimation, and 3.

Sweden's government says in the bill 2008/09: 140 that military service should be suspended and replaced with a system based on voluntary recruitment. In the essay, I will make an argument analysis of the parliamentary debate on the bill from the 12th of June 2009 with the following questions: On what is the different side?s argument based on? Are the arguments essentially and factually substantiated? Is there a clear political party tendency among the for-/counter arguments? The method is a "Pro et contra" analysis, a logical systematization of the arguments. The analysis will take start in the headline; Conscription should be suspended in favour of a voluntary system based on contract employed soldiers. The presentation of arguments in the analysis will be guided by the chronological order.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Media has power and impact. It is therefore important for managers to be able to handle media storms when they arise. If not, the brand can be affected negatively. It is managers who should learn to handle media storms because the managers constitute an important part of the external face of the company. Because it is managers who should learn to handle media storms it is interesting to study how media storms should be handled from a theoretical management-perspective.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvändningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahåller och utgår från framförallt finansiellinformation som är för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgänglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har därefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att användningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstämmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras därmed såsom:Använder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutsträckning och med de motiv som normativa teorier förespråkar?Syfte: Studiens första syfte är att jämföra företags användning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes påverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag på hur den kausala samverkan från teknik till taktik kan förklaras för de två utvalda typfallen, och därigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom området präglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren närmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot två utvalda fall hämtade från den svenska marinen.Studien visar att inte bara storleken på den nya teknik som implementeras inverkar på dess förmåga att påverka taktiken, utan även organisatoriska förutsättningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktäristiken på den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för medarbetarna till följd av att snabbväxande företag måste gasa och bromsa samt ge förslag på hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer på tre snabbväxande företag, med en chef och två medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanställt det utefter tre teman: tempoväxling, påverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrån både chef- och medarbetarperspektiv. Innehållet i kapitlet är rådata av vad våra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vävt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förändringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förändringsprocesser, förändringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.