BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

Användandet av alternativa behandlingsmetoder, däribland akupunktur, ökar i många länder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvården. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär. Ansatsen är en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod där manifest innehållsanalys användes för analysen.

Dagens chefer förväntas ofta leda personal anställda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal då användandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anställda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krävs en viss kunskap i ämnet motivation. En väl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anställda ett ökat välbefinnande utan gagnar även organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rätt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anställda till arbete.Syftet med denna studie är att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras även eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som är tillsvidareanställda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anställda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats där sex personer har intervjuats.

Bakgrund: Under de senaste åren har debatten om ungdomars psykiska besvär hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts på området visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever känslor som ångest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhälle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förändringar som skett, i takt med det moderna samhällets framväxt, har påverkat ungdomarnas situation i samhället. Uppsatsen syfte är att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande välbefinnande och presentera deras berättelser för att på så vis synliggöra deras inställning till hur dagens samhälle påverkar deras välbefinnande. Jag vill även skapa en förståelse för hur de rör sig inom och förhåller sig till olika samhällsarenor och sociala arenor.Metod: Studien är baserad på narrativ metod.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

I dagens konsumtionssamhälle bombarderas tevepubliken ständigt med reklamfilmer om olika produkter och tjänster. Trots ett konvergerande medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka ställning i de svenska folkhemmen och är fortfarande det mest frekvent använda mediet bland barn. Med gemensamt intresse för reklam och dess påverkan som utgångsläge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in på att närmare undersöka hur barn påverkas av tevereklam sett ur ett föräldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam som sänds med intentionen att sälja produkter.För att besvara forskningsfrågan genomfördes en totalundersökning på en avgränsad population bestående av föräldrar med barn mellan fyra och sex år på nio förskolor i Karlstad. Till vår hjälp tillämpades två olika metoder - enkätundersökning och samtalsintervjuer.Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 föräldrar valde att medverka i studien. Vi närmade oss forskningsfrågan genom att mäta samband och olikheter i påverkan mellan en rad olika faktorer såsom konsumtionsmängd, ålder och föredragen kanaltyp.

Forskningsfältet kring ungdomars psykiska hälsa är oenigt. Forskare är oense om den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar? och i så fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mår idag är ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhälle som ungdomar idag ställs inför råder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebär inte att ungdomar bör uppleva ett sämre psykiskt mående, tvärtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mår bra.

I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, imåltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kanutgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätterförs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationellariktlinjer.Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitetsamt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kringvalmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.