Skolmaten ? ?så här vill vi ha det?, säger gymnasieelever
I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, imåltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kanutgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätterförs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationellariktlinjer.Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitetsamt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kringvalmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats. Genom inledande kvalitativafokusgruppintervjuer med 23 elever framträdde uppfattningar och tolkningar, som låg till grund för enkvantitativ enkätundersökning. Denna besvarades av 393 gymnasielever.Resultatet visar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar kringmat, miljö, service, inflytande och valfrihet; delar som tillsammans formar måltiden och upplevelsenav denna. Eleverna framför höga förväntningar kring matens sensoriska egenskaper och utseende,valmöjligheter av maträtter, bröd, sallad och dryck. En ren och fräsch matsalsmiljö, lunchrastens längdoch möjlighet att koppla av är viktigt, liksom logistik vid matservering och diskinlämning. Att kunnaframföra önskemål och förslag är betydelsefullt. Däremot framförs låga förväntningar inför mötet medskolmåltidspersonalen. Positiva upplevelser framkommer kring valmöjligheter och matsedelnsvariation, samt att kunna koppla av i en ren, fräsch och snygg miljö och där logistiken kringdiskinlämning fungerar. Matens sensoriska egenskaper motsvarar inte gymnasieelevernasförväntningar. Låga värden konstateras inför elevernas upplevelser kring kontakt med personal ochmöjlighet att kunna framföra önskemål och förslag. Möjligheten till valmöjligheter kring maträtteruppfattas tydligt som en höjning av kvaliteten inom skolmåltider, då eleverna menar att de besökerskolrestaurangen oftare, umgås med kompisar där, äter mer och uppfattar att de orkar med skolarbetetbättre.Genom att diskutera studiens resultat utifrån FAMM, Five Aspects Meal Model (Gustafsson et al,2006), har en teoretiskt grundad måltidsmodell formats, inom ramen för värdering och utveckling avskolmåltider.