En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det så vi vill se polisen i framtiden? Gränserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan länderna blir större. Hur lika/olika är polisväsendet och polisutbildningen i olika länder i Europa? I den här undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med holländska poliser har legat till grund för den jämförelse jag har gjort.

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

SammanfattningJag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen..

När kunden upplever ett missnöje över den tjänst de erhållit väljer somliga att kontakta någon på företaget för att framföra sina synpunkter och åsikter angående det som de upplevt som bristande i tjänsten. Frontlinepersonal är oftast de som har den första kontakten med kunden och som då tar emot kundens synpunkter. Denna information som kunden ger är viktig för företaget att ta tillvara på för att i ett senare skede eventuellt kunna använda informationen till förbättring av tjänstekvalitén. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur frontlinepersonalen inom SAS hanterar kundernas åsikter och synpunkter. För att genomföra undersökningen intervjuades sju anställda vid SAS servicedisk på Arlanda.

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter.

Internetövervakning har under senaste tiden blivit ett aktuellt ämne i media. Det rapporteras bland annat om att företag som samlar in information om privatpersoner. Datan som samlas in kan innehålla information om användares beteende på internet såsom besökta sidor, sökhistorik, aktivitet på sociala medier med mera. Men hur mycket av detta vet en vanlig användare om? Uppsatsens syfte är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om internetövervakning som bedrivs av företag och den datainsamling som den bygger på.

Hur långt kan man egentligen gå innan man korsar gränsen för det privata i en bostad, när blir en bostad dålig för att huvudmålet varit att tillföra kontexten och området något av värde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma så nära gränsen för vad en bostad tål i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som händer med bostadens planlösning när utsidan sätter förutsättningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krävs medveten planlösning och även en reflekterande utformning av utsidan med cykelstråk, anvisade gångvägar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden få en funktion för de boende från insidan sett, det vill säga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt på t.ex. lekområdet, lekplasten eller dyl.

I komplex analys finns det ett antal olika konvergenser varav vi tittar närmare på några här. Bland annat hur likformig konvergens medför punktvis konvergens men att det omvända ej gäller. Vi tittar också på vad de har för samband med lokal likformig konvergens och normal konvergens dvs. likformig konvergens på kompakta delmängder. Slutligen kommer vi att se på vad som gäller för familjer och kommer då in på lokalt begränsad, ekvikontinuitet, Arzela/Ascoli, Montels och Runges satser.

I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde.Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper.För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk.Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.