Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 37 av 122

?Kalle och Lisa leker med bilar och dockor ? - Pedagogers syn pÄ barns leksaker, aktiviteter och textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Hur lÀrare tolkar och anvÀnder Lpo-94

Sammanfattning Lpo-94 Àr lÀrarnas frÀmsta styrdokument, och det Àr ett dokument som har vida mÄl och som Àr öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta Àmne, inriktat pÄ frÀmst individualiseringskraven i lÀroplanen. Den Àr uppdelad i tvÄ delar. I den inledande litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom Àldre lÀroplaners syn pÄ individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nÀmner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Visualisering av risk resulterar i en högre riskbedömning : En studie kring hur affect heuristic och affective imagery pÄverkar en individs riskbedömning

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Ombildningskonsult : En undersökning av ombildningskonsulter utifrÄn tre institutionella logiker

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Utslussning av elever i förberedelseklass- visioner och verklighet

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Operational Business Intelligence : en studie i automatisering av beslutsprocessen vid kreditbedömningar

Operational Business Intelligence (OpBI) Àr en typ av Business Intelligence som anvÀnds i det operativa arbetet och det röner mer och mer intresse. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syftet att etablera och kontextualisera riktlinjer för att kunna införa en ökad automatiseringsgrad i en OpBI-lösning som anvÀnds för kreditbedömning av fakturor.Studien har fokuserat pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar finansieringsbolag vid val av automatiseringsgrad, val av parametrar att anvÀnda vid kreditbedömning samt val av antalet regler som styr automatiseringen. Inom ramen för fallstudien har en analys av det utvalda systemet utförts och intervjuer gjorts med kreditupplysnings­bolagen som Àr leverantörer av de externa para­metrarna samt intervjuer med sju finansieringsbolag som anvÀnder det utvalda systemet.Fall­studien har resulterat i 19 riktlinjer. Resultatet visar att ju högre volym som hanteras, ju högre tidspress det finns i pro­cessen och ju större tillit som finns för en automatisering, desto högre auto­matiseringsgrad vÀljs..

Samlingens pedagogiska syfte : En frÄga om kompetenta pedagoger, pedagogisk dokumentation, lÀroplan för förskolan 2010 och ledarskapets betydelse

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

Organisationskulturens och kÀnsloarbetets inverkan pÄ avdelningschefers upplevda ledarstilar : En kvalitativ studie inom en offentlig organisation i VÀstsverige.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

Möteskultur i tillverkningsindustrin - dilemman och möjligheter

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner pÄ ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen Àr avgrÀnsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgÄr frÄn en materialnÀra metod dÀr möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder pÄ tre liknande möteskulturer med bÄde vÀlfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktÀriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strÀvan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebÀr att alla kompetenser inte tas tillvara pÄ.

Skalbar distribuerad positionsreglering avgodtyckliga vinschsystem

SammanfattningSom den avslutande delen pÄ en Civilingenjörsutbildning pÄ KTH utförs ett Examensarbete.Examensarbetet syftar till att ge erfarenheter och att utveckla förmÄgan i att lösa entidsbegrÀnsad uppgift under realistiska förhÄllanden pÄ ett ingenjörsvetenskapligt sÀtt. Dessaprojekt har i stor utstrÀckning samarbeten med arbetslivet och i detta fall var uppdragsgivarenVisual Act AB i VÀrmdö. Uppgiften gick ut pÄ att implementera en regulator som styr motoraxlarpÄ en PC. I dagslÀget nyttjar Visual Act intelligenta drivsteg som sjÀlva sköterpositionsregleringen. Exjobbet syftade till att undersöka möjligheterna att anvÀndaointelligentare och billigare drivsteg genom att flytta regleringen frÄn drivstegen till en PC somredan Àr befintlig i Visual Acts system.TvÄ applikationer utvecklades för att lösa detta.

"Mannen sÀger det han vet; kvinnan sÀger det som behagar" : En studie av manligt och kvinnligt sprÄk i Strindbergs sorgespel Fröken Julie

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns nÄgra skillnader vad gÀller talutrymme och kÀnslosamhet mellan kvinnor och mÀn i dramadialogen. Metoden bestÄr av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning pÄ stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och kÀnslosamhet. Resultatet visar en stor mÀngd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme Àr större Àn kvinnornas. Undersökningen visar ocksÄ att graden av kÀnslosamhet i dramat inte enbart Àr könsbundet.

"Jag vill inte ha nÄgon sÀrbehandling" : En studie av kvinnor i traditionellt manliga miljöer

Studien har undersökt hur det gÄr till nÀr genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strÀvade efter jÀmstÀlldhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstÄnd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland Àr relationerna komplexa och motsÀgelsefulla, dÄ osynliga normer pÄverkar individer omedvetet. De kÀnnetecknas av bÄde en kontinuitet och fragmentering.

Arbetskooperativ : NÀr Àr de ett alternativ?

Matbutikerna pÄ dagligvarumarknaden befinner sig för nÀrvarande pÄ en mÀttad marknad och slÄss om sina kunder och vill inte bli passerade av nÄgon konkurrent. DÀrför Àr det viktigt för aktörerna pÄ marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det Àr som styr vÀrdeuppfattningen hos konsumenten.I den hÀr uppsatsen har en jÀmförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som pÄverkar uppfattningen av vÀrde och vad som skapar kundtillfredsstÀllelse. För att ge lÀsaren en djupare förstÄelse har faktorer som berör vÀrdeuppfattning och kundtillfredsstÀllelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet frÄn undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross Àr ganska smÄ, det som sticker ut Àr uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen pÄverkas ICA MaxiŽs konsumenter mer av priset Àn konsumenterna hos Citygross. Det gÀllde bÄde som vÀrdefaktor och som kundtillfredsstÀllare.

Att hyra eller köpa

Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

IKT som stöd för krishantering i skolmiljö

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) Àr nÄgot som idag prÀglar vÄrt samhÀlle vilket leder till att dess anvÀndningsomrÄden numera enbart begrÀnsas av vÄr egen fantasi. Att anvÀnda IKT vid kriser ser vi idag som en sjÀlvklarhet, men hur ser egentligen anvÀndningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats pÄ svar frÄn tvÄ kommuner belÀgna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT anvÀnds vid krissituationer. Kommunen sÀger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begrÀnsar i vilken utstrÀckning skolan kan anvÀnda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar ocksÄ att det Àr frÀmst verktygen som personalen anvÀnder i det vardagliga arbetet som ocksÄ anvÀnds till hjÀlp i krisarbetet och att sociala medier anvÀnds i viss mÄn..

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->