Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Syftet med denna studie var att undersöka sprÄkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns nÄgon obalans. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av enkÀter. Studiens informanter bestod av förÀldrar i tvÄsprÄkiga familjer med elever i Ärskurs ett och barnens lÀrare. Resultatet visade att svenska Àr det sprÄk som anvÀnds mest bÄde hemma och i skolan. Vidare visade resultat att sprÄkstimulering pÄ finska inte förekom alls i skolan..

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Arbetet syftar till att fördjupa vÄr egen kunskap om massage i skolan. Vi vill pÄvisa huruvida vÄra tankar kring massage i skolan stÀmmer överens med den uppfattning som elever och lÀrare har. VÄrt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock pÄ undersökningen som utgörs av bÄde en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att fÄ svar pÄ om elevernas beteende gentemot varandra och mot lÀraren förÀndras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn förÀldrarna har pÄ massage i skolan samt vilka olika arbetssÀtt det finns angÄende massage och beröring.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Studien visar vad nÄgra lÀrarna och rektorerna pÄ tre utvalda skolor har för instÀllning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver författares olika syn pÄ vad musikalitet Àr, vilken roll lÀraren har i musiken, vad som pÄverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har pÄ hjÀrnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklÀrare och en klasslÀrare pÄ tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade Àr positivt instÀllda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola anvÀnder musiken som en sjÀlvklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som pÄverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

I en allt större utstrÀckning brer internet ut sig och det Àr viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att fÄ en förstÄelse om lÀrares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lÀrares resonemang om hur och varför internet ska anvÀndas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse frÄn lÀrarnas sida för allmÀnna riktlinjer men istÀllet kunde de se mÄnga anvÀndningsomrÄden för internet i skolan. Dessa anvÀndningsomrÄden visade pÄ en bred pedagogisk grund med koppling till bÄde Piaget, Dewey och Vygotsky.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn pÄ den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat fÄ fram vad de intagna sjÀlva sÀger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha pÄverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts dÀr fyra intagna sjÀlva har svarat pÄ frÄgor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har anvÀnts för att jag ska kunna finna gemensamma pÄverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk Àr en av de faktorer som finns med i mÄnga kriminellas bakgrund.