Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn pÄ stress. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser pÄ stress, samt vilka ord och kÀnslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vÄr undersökning Àr alla i Äldrarna mellan 9 och 12 Är och gÄr i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lÀrare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: Hur tÀnker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress dÄ de fritt fÄr koppla ordet samman med en kÀnsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrÄn hur tre lÀrare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap pÄ dramalektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalÀrare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrÄn lÀrarnas utsagor inte bedrivs nÄgon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening pÄ dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. UtifrÄn definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det dÀrför entreprenörskapsundervisning pÄ dramalektionerna i form av entreprenöriellt lÀrande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal pÄ en förskola och skola i ett och samma rektorsomrÄde tog vi reda pÄ vad de anser om att anvÀnda TAKK för att förbÀttra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frÄgade ocksÄ varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan nÀr det har visat sig vara bra i förskolan. VÄrt resultat visar att alla vÄra intervjupersoner tycker att TAKK mycket vÀl kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrningen bÄde i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen pÄ kunskap om TAKK..

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Under vÄr utbildning har vi reagerat pÄ elevers respektlösa och krÀnkande sprÄk gentemot varandra. Syftet med vÄr undersökning var att utveckla elevernas sprÄk i skolan genom vÀrderingsövningar. Undersökningen genomfördes i tvÄ Ärskurs nio klasser pÄ en sex till nio skola under sju veckor. Vi anvÀnde oss av enkÀter, ostrukturerade observationer och olika vÀrderingsövningar för att samla information. Resultatet visade att vÀrderingsövningar Àr ett anvÀnbart medel för att förÀndra elevernas sprÄk i skolan.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn de undersökningar vi gjort, med hjÀlp av frÄgeformulÀr, samt intervjuer ta reda pÄ hur mentorskapet fungerar pÄ den aktuella skolan. NÀr vi fÄtt kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utlÀsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem Àr ett bÀttre tillvÀgagÄngssÀtt Àn vad det mer traditionella klassförestÄndarsystemet Àr. Vi tittar nÀrmare pÄ vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstÄtt och hur kan mentorskapet pÄ skolan förbÀttras? Vi kommer att gÄ in i verksamheten pÄ ett djupare plan för att kunna fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkÀnnandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska kÀnna igen sig. Barngruppen bestÄr av barn frÄn Äldrarna sju Är upp till fjorton Är frÄn olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer ocksÄ frÄn olika kulturer och frÄn olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en bitrÀdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera Är och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkÀnnandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nÄ mÄlen i Lpo 94 gÀllande kultur.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.