Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en grundskola i VÀstmanland arbetar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbningen pÄ skolan. Studien belyser Àven elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och krÀnkande handlingar pÄ skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ pedagoger och sex elever ur Ärskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i sÄ vÀl det förebyggande som ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Skolan anvÀnder sig av Farstametoden, vilket Àr ett ÄtgÀrdande program mot mobbning.

Sammanfattning I det hÀr arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förÀndrats för romer. Under arbetets gÄng tar jag bland annat upp orsakerna till frÄnvaron i skolan, men det Àr mycket viktigt att veta att det inte gÀller alla romer och att de inte Àr en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhÀlle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan bÄde historisk och i ett nutidsperspektiv. FrÄgestÀllningen var sÄ hÀr i arbetet: Har utbildningen för romer förÀndrats? Vad Àr orsaken till den stora frÄnvaron bland romani elever? Jag har anvÀnt och byggt mitt arbete pÄ intervjuer som jag har genomfört med romer i olika Äldersgrupper.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

SYFTET: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadieelevers förestÀllningar om hÀlsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frÄgeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hÀlsoperspektiv?Vad Àr det som gör att eleverna mÄr bra i skolan/Vad upplever eleverna sjÀlva som viktiga hÀlsobestÀmmande faktorer?Hur ser nulÀget ut och hur skulle ett önskat lÀge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vÄrt syfte med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen som har ÄskÄdliggjort elevernas egna förestÀllningar kring hÀlsofenomen i skolmiljön. TjugotvÄ högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.