I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sÀllan tillfrÄgas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna sjÀlva bör tillfrÄgas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem frÄn att kÀnna motivation i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ att mÄnga elever motiveras och lÀr för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats dÀr resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Syftet med undersökningen Àr att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frÄgor vi stÀller Àr, vad skolan serverar för mat och vem det Àr som bestÀmmer vad som ska serveras. Hur kan mÄltidsverksamheten se ut pÄ tvÄ olika skolor i tvÄ olika kommuner? Vilka riktlinjer och mÄl finns betrÀffande skolmÄltider och kost pÄ skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten pÄ de skolor vi undersökt? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och mÄltidspersonal och pedagog- och elevenkÀter pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Denna studie undersöker hur skolan och förÀldrar kan hjÀlpa och förbÀttra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgÄng. Undersökningen har gjorts medhjÀlp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och dÀrefter jÀmförts medvarandra, utifrÄn de fyra huvudkraven i det etiska förhÄllningssÀttet. Resultatet visaratt det finns mÄnga olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. DettaÀr faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjÀlp, hur förÀldrarna kanhjÀlpa eleven, om elevens syn pÄ sig sjÀlv men Àven om det överhuvudtaget kan sÀttaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjÀlp till dessa elever,med utgÄngspunk frÄn de faktorer som tas upp i resultatet..

Skolan Àr ett Àmne som Äterkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jÀmföra dagens diskurser om skolan, sÄ som de kommer till uttryck pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar pÄ vilka sÀrdrag som gÄr att finna pÄ tidningarnas ledarsidor om skolan men ocksÄ hur funna diskurser kan förstÄs ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet stÀlls i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhÀllet. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av likheter men ocksÄ skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan pÄ sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fÄtal aktörer framstÀlls som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhÀver det fria valets skola med ökande krav pÄ kontroll.

Romer Àr oftast överrepresenterade nÀr det gÀller skolk. Syftet med den hÀr fallstudien Àr att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer nÀrmre mÄlen i de olika skolÀmnena. Fyra frÄgor stÀlldes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger pÄ skolkproblemet? PÄ vilket sÀtt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod anvÀnde jag kvalitativa intervjuer samt enkÀter, men Àven noggrann genomgÄng av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrÄn tre ÄtgÀrder.

Syfte: Undersöka utlÀndska förÀldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med lÀraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt försöka förstÄ hur 10 förÀldrar med utlÀndskbakgrund utifrÄn sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med lÀraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med lÀraren utvidgas kÀnner sig de flesta förÀldrarna i undersökningen mer vÀlkomna till skolan. FörÀldrarna beskriver pÄ olika sÀtt hur de bÀst fÄr kontakt med lÀraren. Viktiga ingredienser i kontakten Àr att lÀraren ger förÀldrarna av sin tid och sitt engagemang. De hÀr komponenterna Äterfinns ocksÄ i studiens litteraturanknytning..

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

LÀrarens vardag pÄverkas av genusrelaterade förestÀllningar. Skolan och hela utbildningssystemet Àr upprÀttad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen lÀggs till upp efter pojkarnas behov.