Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

Barn som genomgår kriser av olika slag är något som vi lärare garanterat kommer att möta under våra yrkesverksamma år. För att på bästa sätt kunna hjälpa dessa elever behövs kunskap om vad som händer när ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vår undersökning ville vi ta reda på hur väl rustade lärare och rektorer anser sig vara ute på skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lärare och en rektor från två olika skolor i södra Sverige för att få reda på vad de anser är deras roll när ett barn hamnar i en kris. Vi har även undersökt hur krisplanerna från dessa skolor är utformade.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige.

?Syftet med vårt examensarbete är att belysa och analysera 9 lärares syn på kunskap och lärande i förhållande till deras respektive ämne, samt se hur de verkställer detta i sin undervisning.  Vi vill se vilka likheter och eventuella skillnader det finns bland lärarnas syn- och arbetssätt både i arbete med yngre barn (år 1-3) och äldre barn (år 5-9), för att kunna urskilja mönster och avvikelser.Då vi vill ta reda på vad dessa lärare upplever, tycker och tänker kring kunskap och lärande har vi valt en kvalitativ utgångspunkt och kommer därför att använda oss av kvalitativa intervjuer och direktobservationer. Detta för att få djupare beskrivningar och att få veta mycket om ett begränsat antal personer.Resultatet visar på att lärarnas syn på kunskap är något mer än bara ren fakta, som man har nytta av i sin vardag utanför skolan och att själva ?vägen till kunskap? är kunskap, då sökandet i sig är det viktiga. Tankarna om lärande handlar om elevernas utveckling utifrån utmanande och meningsfull undervisning.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevård är ett prioriterat område, så väl i Göteborg som i resten av Sverige. Det är viktigt att detta arbete bygger på bästa tillgängliga kunskap, därför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom området. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom området både i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man måste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjänst som följer de övergripande målen och värderingarna inom SoL (Socialtjänstlagen)..

Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet.