Föräldrar vill vara delaktiga i vården av sitt sjuka barn och de har rätt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvården där föräldrar upplevt att de inte tillåtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehållande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för föräldrars delaktighet i barnsjukvården. Kvalitativ innehållsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för föräldrars delaktighet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hälso- och sjukvårdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvården behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehåll och dess betydelse för föräldrars delaktighet..

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer.

Mozarts fagottkonsert är ett oerhört viktigt stycke i fagottrepertoaren. Vad behöver jag veta för att kunna bilda mig en egen uppfattning om konserten? Hur spelades den då den skrevs? Hur vill jag tolka den och var hittar jag informationen som ger mig kunskap om mina olika valmöjligheter? Denna uppsats är ett försök att visa hur man på en modern fagott kan framföra Mozarts fagottkonsert på ett informerat sätt med hjälp av den kunskap som finns att tillgå..

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

This study is intended to increase the understanding of the impact of knowledge on recycling levels. The investigation will furthermore look for other factors in the inquiry that influence the recycling level. I?m also going to try and develop a model for what influences the recycling level according to the basis of the investigation..

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med vår undersökning var att beskriva om elevernas förståelse och kunskap i det naturvetenskapliga ämnet rymden i lägre år förändrades genom vår undervisning. Undersökningen genomfördes på en grundskola i Kiruna Kommun. Undersökningsgruppen bestod av sex elever, tre pojkar respektive tre flickor. För att kunna studera detta använde vi oss av intervjuer före och efter arbetet. Resultatet visade att eleverna hade fått en förändrad förståelse och kunskap om rymden, speciellt om solsystemet, planeter, kometer, meteorer och vår galax.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.