Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening..

Bakgrund: komplementära smärtlindringsmetoder har inom hälso- och sjukvården visat sig vara effektiva vid smärttillstånd hos barn. Det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om dessa metoder.Syfte: att beskriva vietnamesiska sjuksköterskors kunskap om samt användning av komplementära behandlingsmetoder för barn med smärta.Metodbeskrivning: data samlades in med hjälp av enkäter under hösten 2012 på ett barn- och kvinnosjukhus i Da Nang, Vietnam. I denna studie analyserades sjuksköterskors kunskap om komplementär smärtbehandling hos barn med hjälp av IBM SPSS Statistics för Windows software. Sambandet mellan kunskap och användning undersöktes.Huvudresultat och slutsats: kunskapen om komplementära metoders betydelse visade sig vara hög, medelvärde 4,45. Användningen av komplementära smärtlindringsmetoder visade sig variera.

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

Detta arbete behandlar frågeställningen hur man utifrån konstnärligt arbete kan synliggöra kunskap och lärande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsättningar för handledningsuppgiften i undervisning och få den kreativa processen tillgänglig för kunskap och lärande. Genom att få tillgång till denna typ av kunskap och lärande kan vi bättre synliggöra vad det är vi lär oss, hur vi värderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och får insikt i värdet av kreativitet och konstnärligt arbete.Uppsatsen behandlar frågeställningen utifrån tre undersöknings områden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundläggande plattform för både uppsats och gestaltning.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid isoleringsvård. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen. Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervägande var positiva och att de negativa attityderna till hiv/aids och homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Examensarbetet utgår från arbetet med det lokala projektet HMU-högre måluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och målet är att varje termin höja resultaten i tre av eleven själv valda ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever ställer sig till ett ökat ansvarstagande, hur lärare uppfattar arbetet samt huruvida det hjälper eleverna att nå bättre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som använts är kvalitativ intervju där ledning, lärare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemärkelsen att det hjälper eleverna att nå höjda resultat samt att elever och lärare lättare kan överblicka elevernas arbete i skolan. Svårigheter med HMU är hur det kan hjälpa de allra svagaste eleverna samt att få alla lärare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsätts för att hjälpa eleverna i strävan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Bakgrund. Enligt hälso-sjukvårdslagen ska vården så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårt mål är att skapa en trygg och individanpassad vård, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara välinformerad och att mötas med respekt är en rättighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vården ställs större krav på sjuksköterskans kunskap gällande patientdelaktighet. Syfte.

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Läroplanen (Lpo 94) slår fast att kunskap inte är något entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Syftet med den här studien var att ta reda på vad elever själva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsämnet främst förmedlat färdighetskunskap och förståelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning med 113 elever för att finna svaret på vårt syfte.