Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad som görs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet i verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-system kommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppen vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för god handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur kriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan att relationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de är inhomogena och lösryckta.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar.Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister frånDagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende.De oberoende,.

En uppsats om barn i behov av särskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

 Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design.

Vår utgångspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. Vårt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser där vi gjorde vår praktik i var. Vår undersökning genomfördes i en låg- och mellanstadieskola, i en årskurs 4 och i en årskurs 6, i Luleå kommun. Genom observation, enkäter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi få svar på våra frågor. Resultatet visade att lärarens främsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen är gruppsamtal men även regler, rutiner och gruppstärkande övningar.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka om vi med hjälp av lekar kunde stärka gruppkänslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning på grund av att man i allt större utsträckning börjat fokusera sig på den enskilde individen och därmed kommer gruppen i andra hand. Det är viktigt att barnet känner sig trygg i gruppen för att få en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn från tre olika skolor. För att utföra undersökningen använde vi oss av intervjuer med färdiga svarsalternativ.

Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags..

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem..

Personer som tränar styrketräning lyfter ofta för lätt och slutar lyfta för tidigt för att uppnå önskat träningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketräning påverkas då målsättningen att uppnå maximal ansträngning används i jämförelse med att använda målsättningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv män och 20 kvinnor randomiserades till två grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnå maximal ansträngning. För att mäta hur prestation påverkas av målsättning beräknades relativ förändring mellan set 1, i vilket båda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna använde respektive angiven målsättning.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning på gruppstärkande övningar kan stärka gruppgemenskapen så att fler elever känner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstärkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper på skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. Många av övningarna hämtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid två till tre tillfällen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktär.