Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar förmedlingen av kunskap mellan sjuksköterska och sjuksköterskestuderande i en handledningssituation. Data samlades in via tre intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier utlästes från analysen; tid, reflektion, relation och lärandemiljö. Resultatet visade att relationen mellan handledare och studerande var viktig för att en bra dialog skulle kunna föras, vilket är grundläggande för den studerandes möjlighet att växa in i yrkesrollen. Tiden sågs som en begränsning i handledningen.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken.

Den viktigaste delen i en handlednings situation är det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvårdnadshandling. Frågan är hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven på optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar.I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 är hinder på vårdenheten som kan innebära brist på tid till handledning.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

Syfte: Utveckla en bedömningsmatris för användning vid formativ bedömning av elevens APL och elevbyggen vid utbildning på Bygg och anläggningsprogrammet. Matrisen ska tydliggöra vad som ska bedömas och i vilken nivå elevens prestationer ligger.Teori: Vid utveckling av bedömningsmatris har jag använt mig av teorier om bedömning och matrismall utarbetad av Skolverket.Metod: Intervju av tre handledare som har erfarenhet från APL verksamhet inom bygg och anläggningsprogrammet. Utifrån intervjuerna och faktainsamlingen skapar jag ett första utkast av matrisen som jag sedan använder vid bedömningssamtal med elev/handledare.Resultat: Matrisen som främst är tänkt att användas vid elevens praktiska uppgifter har fått positivt mottagande av de handledare som ingått i utvecklingsarbetet. Handledarna tyckte beskrivningarna av kunskapsnivåerna och moment i matrisen var lätta att förstå. Med matrisen som utgångspunkt utvecklades bedömningssamtalen och elevens prestation under praktiken kunde på ett strukturerat vis dokumenteras.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes som enskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankar kring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar har haft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när de genomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare till ungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning och syn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller att vara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Handledare: Inga-Lill Johansson.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period.Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige.All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan.De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare..

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.

Handledare: Andreas Hagberg.

Specialarbete, 15 hp SV1203 VT 2013 Handledare: Einar Korpus.

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvärsnittsstudie med data insamlat via två enkäter.