Sökresultat:
1627 Uppsatser om Vćt koppling - Sida 52 av 109
PÄ studiebesök i Bregottfabriken : En kulturgeografisk studie kring markanvÀndningen i nordöstra SjösÄs församling
Syftet med detta arbete har varit att kartlÀgga, beskriva och förklara de förÀndringar som skett nÀr det gÀller markanvÀndningen under de senaste hundra Ären. Fallstudien har sÀrskilt fokuserat pÄ Àngs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra SjösÄs församling.Studien har studerat förÀndringar i omfÄng och anvÀndning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjÀna till förklaringar och Àven studerat samtida förÀndringar vilka kan ha en pÄverkan pÄ en framtida anvÀndning.Resultatet visar pÄ ett orsakssamband dÀr minskad djurhÄllning krÀver mindre vinterfoder frÄn ÀngsslÄtter. En förÀndring av den plöjda Äkermarken frÄn sÀd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallÄkern eller Àngen för att sedan nÀsten helt ha övergett Àngs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag Àr koncentrerat till vallbÀrande Äker.
Jullösa hemlösa och galna 'Latrin-amerikaner': En retorisk analys av prisvinnande radioreklamer och stereotypa karaktÀrer
Analysen undersöker vinnare av GuldÀgget frÄn Sverige och vinnare Cannes Lions Gold frÄn USA Ären 2010-2013 inom kategorin radioreklam, med fokus pÄ vilka retoriska grepp som anvÀnds i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktÀrer skildras. Med utgÄngspunkt frÄn Renbergs modell för retorisk analys och med basen frÄn Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhÀllen tittar analysen nÀrmare pÄ trender och tendenser inom prisvinnande radioreklam och jÀmför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions Àr mer av en underhÄllande karaktÀr, anvÀnder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsÀgbarhet i avslutningen, anspelar pÄ humor (istÀllet för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad frÄn de som vunnit GuldÀgget. Resultatet visar Àven att stereotypa karaktÀrer förekommer eller föreslÄs i samtliga reklamkampanjer.
Egendom av sĂ€rskilt slag, ĂktB 10:3 1 st. 1 men. : samt dĂ€rtill frĂ„gan om behandling av andelsrĂ€tter i vinstandelsstiftelser
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Ungdomsarbetslöshet : ?En studie om det arbetasmarknadspolitiska programmet Jobbgaranti för ungdomar?
Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.
LÀrares uppfattningar av sjÀlvkÀnslans betydelse för elevers
lÀrande
Syftet med studien var att ur ett lÀrarperspektiv beskriva sjÀlvkÀnslans betydelse för elevers lÀrande samt lÀrarens roll i detta. UtifrÄn litteraturen sÄg vi att det finns ett klart samband mellan elevers sjÀlvkÀnsla och deras skolprestationer, forskningen sÀger dock olika i frÄgan om det Àr hög sjÀlvkÀnsla som leder till goda studieresultat, eller vice versa. Litteraturen visade Àven att elever ofta utvecklar olika försvarsstrategier för att skydda sin sjÀlvkÀnsla. Det som kanske pÄverkar sjÀlvkÀnslan mest Àr det sociala samspelet tillsammans med andra mÀnniskor, exempelvis förÀldrar, lÀrare och vÀnner. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lÀrare pÄ olika skolor som alla jobbar mot grundskolans tidigare Är.
En obruten fjÀllmiljö och konflikten med vindkraften : En studie om rumsliga landskapspreferenser och vindkraftens pÄverkan pÄ de svenska fjÀllen
De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.
TvÄngsinlösen av aktier genom legalt skiljeförfarande : en motiverad eller förlegad metod?
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Beskattning av aktierelaterade incitamentsprogram : om beskattningstidpunkten för vÀrdepapper och personaloptioner samt behovet av lagstiftningsöversyn pÄ omrÄdet
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Konstmuseum i Uppsala
Konstmuseum i Uppsala Ă€r delvis ett transformationsprojekt men ocksĂ„ ett tillĂ€gg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrĂ„n en övergripande frĂ„gestĂ€llning: Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen KatalinÂomrĂ„det, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frĂ„gor kring framtidens rum för konst vĂ€ckts och behandlats. MĂ„let har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utstĂ€llningen dĂ€r besökaren rör sig Âgenom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och omÂarbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ÂKonstmuseet tar hela platsen i ansprĂ„k.
?Don?t Bullshit a Bullshitter?: En kvalitativ studie om erfarenheternas betydelse i missbruksbehandling
Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.
Mobbning och dess förebyggande arbete ? en studie om skolpersonals, förÀldrars och elevers upplevelser om Àmnet
Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.
?Det handlar om att vÄga?: en intervjustudie om hur
förskollÀrare anvÀnder dans och drama i förskolan
VÄrt syfte med studien var att beskriva hur förskollÀrare anvÀnder dans och drama för att frÀmja barns lÀrande. Vi ville Àven nÄ djupare i detta syfte med tre forskningsfrÄgor som var att nÄ förskollÀrarnas intentioner med att anvÀnda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utstrÀckningar samt vilket lÀrande förskollÀrarna ansÄg finnas i dans och drama. UtifrÄn detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare som var verksamma i en kommun i Norrbottens lÀn. Studiens resultat visade att förskollÀrarna fann mÄnga fördelar i dans och drama för att frÀmja barns lÀrande, frÀmst utifrÄn ett syfte med Àmnena som medel för att nÄ ett lÀrande i ett annat Àmne. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÄg en nÀra koppling mellan de tvÄ Àmnena som undersöktes samt att osÀkerheten de kÀnner i utövandet av Àmnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna anvÀnds eller inte.
EkonomistyrningsförÀndringar efter ett private equity uppköp : En fallstudie
Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör pÄ den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som Àgare. Fallföretaget i vÄr studie blev för sex Är sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förÀndringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förÀndringar som genomförts och med hjÀlp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förÀndringarna har mottagits i organisationen pÄ det sÀtt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer bÄde i fallföretaget och hos PE-Àgaren. Vi har i studien fÄtt reda pÄ att fallföretaget, utifrÄn direktiv frÄn de nya Àgarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet.
VÀgen till ett arbete : -en studie om hur SamhÀlls- och kulturanalytiker har gÄtt tillvÀga i arbetssökningsprocessen
Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.
NÀr rektor sÀtter lön - röster om den individuella lönesÀttningen i skolan
Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.