Denna uppsats Ă€r en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning pĂ„ OmrĂ„de Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med omrĂ„des-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur RehabiliteringsomrĂ„dets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stĂ€mmer överens med teori om gott ledarskap. Detta dĂ„ USÖ i sina verksamhetsplaner framhĂ€ver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgĂ„ngsfaktor. Vidare Ă€r uppsatsens syfte att skapa en ökad förstĂ„else för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frĂ„gestĂ€llningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte Ă€r:?Hur beskriver cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det ledarskap? GĂ„r deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det med ledarskap genom mĂ„lstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

The present study origins from Diana Deutschs work with the octave illusion and investigates if musically trained subjects can give a more correct perception of the octave illusion if their visual senses also get stimulated in form of scores.Ten subjects, with over 20 years experience playing an instrument, participated in the investigation. The result shows that a more correct perception of the octave illusion depends on the educational level in scorereading. Four out of five subjects who valued their knowledge in scorereading as being good or very good reported that the score corresponded to what they could hear in the right ear, which is connected to the dominant hemisphere. When they were instructed to focus on both ears three of these subjects reported that the score corresponded to what they could hear in the left ear, but that they could not hear the lower tone in the right ear. As the scores for the right ear were equal for the identical soundexamples this perception could be an indication that stimuli are percieved as being complex and the interpretation is alternated to the non dominant hemisphere..

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.

Bakgrund:Beröring anvÀnds inom sjukvÄrden som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisÀtts Àmnen i kroppen som gör att vi kÀnner vÀlbefinnande. Beröring Àr ocksÄ en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet Àr att beskriva hur beröring som kommunikation pÄverkar vÄrdrelationen.Metod:Detta Àr en litteraturöversikt dÀr metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nÀmnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring Àr ett medel för att trösta samt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationen.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar att ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan kollegor innebÀr. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att kommunikation Àr övergripande för att förskollÀrarna ska kunna upprÀtthÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan varandra. Resultatet visar Àven hur förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot varandra pÄverkar resterande verksamhet. En slutsats Àr att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt mellan varandra kan pÄverka deras profession. .

Att skapa animerad film Àr nÄgot som kan krÀva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan Àven skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den hÀr studien utforskar hur anvÀndandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende pÄverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssÀtt. Resultatet visade pÄ att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla bÄde modellering, texturering och animering.

Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Introduktion: Kommunikation betyder att göra nÄgot tillsammans, ha förbindelse med ellergöra nÄgon annan delaktig i nÄgot. Kommunikation kan ha som mÄl att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och nÀrstÄende en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker pÄ icke-verbal vÀg. Socialstyrelsen sÀger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna Àr att ha förmÄga till att kommunicera med patient, nÀrstÄende, personal ochandra pÄ ett respektfullt, lyhört och empatiskt sÀtt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/nÀrstÄende i onkologiskvÄrd samt att se hur man kan förbÀttra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: LitteraturgenomgÄng. Artiklarna Àr sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvÄrighet för bra kommunikation.

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rÀdsla och smÀrta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrden för att minska barns rÀdsla och smÀrta inför smÀrtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjÀlpmedel distraherar, lugnar, ökar smÀrttoleransen, förbÀttrar vÄrdresultatet och ger positiva vÄrderfarenheter.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv helhetsvÄrd, dÀr patientens omvÄrdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vÄrd Àr grundlÀggande för att det ska bli en bra vÄrdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vÄrd. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försÀkringskassan och en allmÀnpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. VÄr empiri Àr hÀmtad frÄn medlemmar i projektets styrgrupp och lÀkare frÄn kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de lÄngtidsarbetslösa patienterna pÄ kliniken. Syftet och mÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr relevanta för att uppnÄ god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

Sammanfattning UtgÄngspunkten i den hÀr studien har varit lÀrarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa. Pedagogisk forskning om lÀrande och Àmnesdidaktisk forskning brister ofta i att hÀnsyn ej tas till lÀrarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. OmrÄdet Àr relativt outforskat vilket Àr förvÄnande dÄ lÀrarens frÀmsta redskap Àr hennes tal. Syftet med den hÀr studien var att ge en bÀttre förstÄelse för hur lÀrares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om Àmnets karaktÀr Àr av betydelse. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa upplevelserna i samband med ett förÀndringsarbete ur ett personalperspektiv. Mina huvudfrÄgor jag ville ha besvarade Àr; hur upplever personalen förÀndringen samt hur bör en förÀndring genomföras för att den ska ses som positiv?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och gjort tre stycken enskilda intervjuer. Styrkan med denna metod Àr att den ser till helheten samtidigt som den ger möjlighet att beskriva individens subjektiva upplevelser av ett fenomen. Som teoretisk ram för studien har jag anvÀnt organisationsteorin samt Angelöws (1991) teori om förÀndringsarbete.Resultatet i den hÀr studien visar pÄ att delaktighet Àr en av de viktigaste byggstenarna för att fÄ ett lyckat förÀndringsarbete samt att utan direkt information och en bra kommunikation Àr det svÄrt att fÄ personalen att kÀnna delaktighet i processen..