AbstraktDen hÀr undersökningen har sin utgÄngspunkt i en observation under en bildlektion. BildlÀraren kopierade en bild ur mÄlarboken ?MÄla med mÀstarna? och anvÀnde den som förlaga som skulle fÀrglÀggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mÀstare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Information och kommunikation Àr tvÄ viktiga faktorer som pÄverkar hur effektivt en organisation fungerar. Hur informationen och kommunikationen fungerar pÄverkas av mÄnga olika saker. Dessa Àr bland annat hur den organisatoriska strukturen ser ut, företagskulturen, om ledaren uppmuntrar till öppna debatter och dialoger etcetera. Syftet med uppsatsen var att med den offentliga Àldreomsorgen som undersökningsobjekt identifiera hur kommunikationen mellan chefer och anstÀllda sÄg ut att fungera och varför den fungerade som den gjorde samt om det fanns skillnader mellan hur individer inom olika hierarkiska nivÄer uppfattade att kommunikationen fungerade. Vi genomförde en survey-undersökning som omfattade Àldreomsorgen i tvÄ kommuner i VÀsterbottens lÀn.

Trots att det görs framsteg inom hÄrd- och mjukvaruutvecklingen, fortsÀtter problemen med dÄligt utnyttjade system. Forskare pÄpekar att det Àr viktigt att forska vidare inom omrÄdet - nÀr informationsteknologi blir eller inte blir accepterat samt nÀr den anvÀnds inom organisationer. Det Àr viktigt att de anstÀllda inom organisationen som skall anvÀnda systemet, utvecklar en positiv instÀllning redan frÄn början för att diffusionen, det vill sÀga den process som innefattar kommunikationen rörande en innovations införande via faststÀllda kanaler hos medlemmarna i ett socialt system, skall kunna genomföras sÄ effektivt som möjligt. Forskare anser att det fordras mer forskning inom ledningens inverkan vid diffusion, det vill sÀga den process som innefattar kommunikationen rörande diffusion via faststÀllda kanaler hos medlemmarna inom ett socialt system. Vi har valt att undersöka hur ledaren anser att denne kommunicerat vid diffusion, hur upplevs denna kommunikation av anvÀndaren samt vilka implikationer kan ledarens kommunikation fÄ för anvÀndaren? Vi har valt att göra undersökningen hos LÀnsförsÀkringar för att de nyligen infört ett nytt datainformationssystem och haft svÄrigheter med att fÄ systemet accepterat.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

Under sommaren 2006 öppnar MÀlsÄker Slott för allmÀnheten och ett av de planerade projekten Àr en multimedial utstÀllning om norrmÀn som trÀnades dÀr i hemlighet under andra vÀrldskriget.Författarna till denna rapport Àr alla studenter av informationsdesign, med inriktning mot illustration pÄ MÀlardalens Högskola. DÄ vi har ett stort intresse av animation föreföll detta projekt mycket intressant.Vi ingick i en projektgrupp som innefattade dataloger, textdesigners samt illustratörer. Illustratörernas del av projektet var att skapa det visuella materialet pÄ ett intressevÀckande sÀtt. I rapporten undersöks möjliga lösningar för animation, manér, bilddramaturgi samt de tekniska förutsÀttningar som krÀvs för att skapa ett lyckat slutresultat. Rapporten beskriver tillvÀgagÄngssÀttet för att uppnÄ dessa mÄl vilket inkluderar metoder som litteraturstudier, diskussioner samt utprovningar.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation Àr att vi fÄtt uppfattningen att kommunikationen pÄ arbetsplatsen Àr en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredstÀllande. Syftet med denna uppsats Àr att belysa, beskriva och förstÄ eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gÀller ledarnas kommunikation pÄ ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det Àr fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att fÄ ut bÀsta resultat av intervjuerna anvÀndes en semistrukturerad intervjuguide.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda pĂ„ hur arbetsledningen motiverar deanstĂ€llda och hur de anstĂ€llda ser pĂ„ ledningens sĂ€tt att motivera. Studien har en kvalitativansats, dĂ€r intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anstĂ€llda men att det Ă€r svĂ„rt dĂ„ de av ekonomiska skĂ€l hindras. Detvisade sig Ă€ven att alla Ă€r överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att sĂ„vĂ€l ledare som medarbetare anser att bĂ„de lönenoch arbetsklimatet Ă€r viktigt för att man ska trivas pĂ„ arbetsplatsen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vÄr empiri med hjÀlp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrÄn de teorier vi funnit kunna hjÀlpa oss förstÄ det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.

Freemium Àr en affÀrsmodell som anvÀnds allt mer, framförallt inom spelbranschen. DÄ stora delar av utvecklarnas inkomst kommer frÄn virtuella köp finns det anledning att undersöka hur spelare drivs till att köpa just virtuella objekt.Syftet med undersökningen var att kartlÀgga de aspekter som driver spelare att köpa virtuella objekt inom Freemium-spel pÄ persondatorer (med operativsystemen Windows, OS X och Linux). Undersökningen bestod av litteratur-, enkÀt- och intervjustudier.Resultaten pekar pÄ att spelare framförallt Àr mÄna om de visuella aspekterna hos de virtuella objekt de köper. Spelare tog avstÄnd frÄn att virtuella objekt skulle ha nÄgon funktionell innebörd om de gick att köpa för pengar. Detta dÄ mÄnga spel idag Àr tÀvlingsinriktadeoch krÀver god balans mellan de funktionella objekten i spelen.Resultatet har Àven visat att det finns utlösande faktorer sÄ som realisationer, medspelares innehav av köpta virtuella objekt och sÀsongserbjudanden som driver spelarna till att köpa virtuella objekt..

MS, multipel skleros, Àr en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan dÀrför tÀnkas vara i behov av olika former av kommunikationshjÀlpmedel. Samtalsmatta Àr ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjÀlpmedel som avser att underlÀtta för personer att visa Äsikter och göra val. Syftet med denna studie Àr att utreda samtalsmattans effekt pÄ kommunikation med personer med MS. FrÄgestÀllningarna rör huruvida samtalseffektiviteten pÄverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jÀmfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar anvÀndandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod anvÀnts.

TAKK stÄr för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sÀgs. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar Àven om att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att TAKK anvÀnds i förskolorna och pÄ sÀrskolan som ingÄr i studien samt vilket stöd pedagogerna har i anvÀndandet av metoden. Vi besökte en sÀrskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar dÀr.

Syftet med arbetet var att analysera pÄ vilket sÀtt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall dÀr kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjÀlp av metoder för brukstextanalys titta pÄ retoriken och argumentationen i Ätta mail som skickats frÄn företag till bloggare, drogs slutsatsen att mÄnga av mailen saknade tyngd, bÄde retoriskt och argumentatoriskt. MÄnga av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred Àven meddelandet mot marknadsföringslagen.Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har Àven fÄtt fylla i ett frÄgeformulÀr, för att ge sin subjektiva Äsikt kring mailen de mottagit. BloggbyrÄn, en PR-byrÄ specialiserad pÄ kommunikation företag och bloggare emellan, utgör ocksÄ en del av arbetet i form av en intervju med byrÄns VD (Mats Lindborg), som berÀttar om BloggbyrÄns arbetssÀtt och hur de anser att kommunikationen bör se ut nÀr företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte..

BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.

UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.