Sökresultat:
4078 Uppsatser om Vćrd-pć-plats - Sida 27 av 272
KonstnÀrligt kandidatarbete
I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..
Identitet, skog, fjÀll och ren i HÀrjedalen : ur ett samiskt perspektiv
This paper examines how nature is understood in the province of Ha?rjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin..
Att vÄrda och leva tillsammans med en person med cancer: Anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet
Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.
Landskapsarkitektur i naturmiljö : att gestalta rastplatser i den svenska naturen pÄ ett nytt sÀtt
Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.
Var ska DjurgÄrdens IF bygga sin nya fotbollsarena? :
DjurgÄrdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belÀgen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstÄr dÄ det rÄder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena krÀver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.
Etablering av turistboende i fjÀllmiljö
SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.
Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen
I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan
fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala
organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling
kan bli en del av planeringen.
Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan
medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden.
Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i
dagens stadskÀrnor eller i dess periferi.
För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i
Malmö och UmeÄ.
En kopp gott samvete -en studie i kaffeföretags arbete med CSR
Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR pÄ olika sÀtt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i vÀrdekedjan och om det finns nÄgra kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika pÄ CSR..
NÀr hÀmningarna Àr borta dansar kreativiteten pÄ bordet: de estetiska verktygen i skolans vardag
VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.
VÀrdegrund och Employer Branding : En kvantitativ studie pÄ IKEA Karlstad
Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.
"Lilla gumman" har flyttat ut frÄn redaktionen : en jÀmförande studie av kvinnliga journalisters arbetssituation pÄ Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kvinnors arbetssituation pÄ en landsortstidning jÀmfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt Àr Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att fÄ ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut har vi gjort en studie i tre delar.Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att fÄ en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi ocksÄ gjort en mindre kvantitativ innehÄllsanalys av fem dagars material ur de bÄda tidningarna.I vÄr studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats Àn de gjorde för 40 Är sedan.
GrÀnsturistbyrÄernas speciella stÀllning : som inkörsport till Sverige
Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till Ă
rjÀngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrÄer. Turistresan startar med att det uppstÄr ett behov av att resa till en destination nÄgonstans.
Lappa ett hÄl för en bÀttre vÀrld : En designpedagogisk undersökning om handarbete som metod för diskussion om hÄllbar utveckling
Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.
Filmens plats i svenskÀmnets lÀroböcker för gymnasieskolan
Det hÀr examensarbetet Àr en textstudie som handlar om filmens plats i svenskÀmnets lÀrome-del för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur filminslag anvÀnds i lÀromedel som utkommit under de senaste Ären, i relation till vad som stÄr i lÀroplan, kursplan och i andra artiklar frÄn skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptÀckas i de undersökta lÀromedlen.Kursplanen, och andra publikationer frÄn skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad anvÀndning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen Àr i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen mÄste förhÄlla sig till ?literacybegreppet? och i viss mÄn till den moderna receptionsforskningen.
En plats för ÄterhÀmtning : en tillÀmpning av hÀlsotrÀdgÄrdars stressdÀmpande kvalitéer pÄ Stora Torget i Uppsala
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kvalitéer frÄn hÀlsotrÀdgÄrdar som
skulle kunna tillÀmpas pÄ Stora Torget i centrala Uppsala för att dÀmpa stress och
möjliggöra ÄterhÀmtning för stadens invÄnare. I denna uppsats belyser jag problematiken
kring mÀnniskors psykiska ohÀlsa och det faktum att stress idag kan
klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frÄgestÀllning
som fungerat som utgÄngspunkt och mÄlet har varit att besvara denna.
För att besvara denna frÄga och finna de stressdÀmpande kvalitéerna studerades
litteratur frÀmst inom Àmnena miljöpsykologi och hÀlsotrÀdgÄrdars utformning.
Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid tvÄ hÀlsotrÀdgÄrdar och
samtal med personer som Àr verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök
och samtal anvÀndes för att fÄ mer kunskap om trÀdgÄrdarnas utformning och
vilka kvalitéer de innehÄller som kan dÀmpa stress. Det jag fann i litteratur och
genom de samtal jag genomförde överrensstÀmde till stor del och dÀrmed kan
tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.