SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och Växjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje år kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var från Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgångspunkt från personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i två kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vår undersökning var Växjö och Nybro. Metoden som vi valde att använda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hälsa för given och man funderar inte över sin hälsosituation när man mår bra. Att drabbas av akut sjukdom förändrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för många patienter vara en viktig händelse. Många känner rädsla, stress och smärta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det är för många patienter en okänd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig på.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Denna rapport presenterar det examensarbete på 10 poäng jag gjorde på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten CTD våren 2006. Syftet med denna rapport är att beskriva och klargöra processen av detta examensarbete samt formgivningen av produkterna som styrts av mitt koncept. Rapporten grundar sig på dokumentation från processens gång och jag har valt att redovisa mitt arbete i denna rapport i fyra kapitel. Den första inledande delen beskriver bakgrunden till projektet, den andra redovisar insamlingsetappen i form av bild, skissmaterial och konceptbeskrivning, den tredje handlar om skissetappen och själva designprocessen och den sista visar dokumentationen av gestaltningsarbetet av prototyperna. Avslutningsvis kommer en resultatanalys och kommentarer till arbetet och produkterna.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

Malnutrition är en viktig faktor för utvecklande av trycksår. Äldre personer har samma behov av vitaminer och mineraler som yngre, men ofta en mindre aptit. Detta betyder att matens näringstäthet behöver vara hög för att täcka behoven. Fett, kolhydrater och proteiner är energigivande näringsämnen som behövs för kroppens grundläggande funktioner och som ger energi åt sårläkningen. Som omvårdnadsansvarig måste sjuksköterskan vara medveten om vad som påverkar risken att utveckla trycksår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska uppkomst och påskynda läkning.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek, vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet.