Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jÀmstÀlldhet och makt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn pÄ jÀmstÀlldhet samt vad de anser pÄverkar jÀmstÀlldhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar frÀmst jÀmstÀlldhetsbegreppet till förhÄllandet mellan kvinnor och mÀn, men anvÀnder det ocksÄ för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhÄllanden. JÀmstÀlldhet kan utifrÄn kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jÀmstÀlldhet. Det visar sig att nÄgra av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som Àr jÀmstÀlldhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det Àr lÀttare att leva jÀmstÀllt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus pÄ den sjÀlvbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kÀrlek. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om sÀrhÄllandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom nÀrlÀsning av de bÀgge verken.Trots att protagonisten stÀndigt bekrÀftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar pÄ kvinnliga karaktÀrer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid dÀr deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem och Àven en krÀnkning av de mÀnskliga fri- och rÀttigheterna. Sverige har ett ansvar att förebygga vÄld i nÀra relationer och stödja de som Àr och har varit utsatta för detta. Denna uppsats belyser inte bara det nationella ansvaret utan Àven hur detta implementeras pÄ lokal nivÄ. Malmö stad har genom sitt vÀl utarbetade kvinnoprogram blivit en av de kommuner i Sverige som kommit lÀngst i arbetet mot vÄld i nÀra relationer. Kvinnofridsprogrammet Àr utformat för att bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor men har genom Ären utvecklats till ett samarbete för alla som blivit utsatta för vÄld i en parrelation och deras eventuella barn.

Det anmÀls cirka 20 000 fall av kvinnomisshandel i hemmet Ärligen. Denna nedslÄende fakta innebÀr att problemet Àr vÀldigt stort och att det tillhör polisens vardag att hantera dessa brott. Att kanske dagligdags fÄ ta sig an fall av kvinnomisshandel krÀver god förberedelse och kunskap. I takt med att intresset för problematiken kring kvinnomisshandel i samhÀllet stÀndigt ökar sÄ har detta Àven avspeglats i den polisiÀra organisationen. Vi har gjort intervjuer för att undersöka tre olika polismyndigheters arbetsförfarande och lokala samverkan med andra aktörer gÀllande vÄld mot kvinnor i en nÀra relationssituation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal efter vÄld i nÀra relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att kÀnna tillit och fÄ förstÄelse för att vÄga berÀtta om vÄldet; Att kÀnna behov av direkta frÄgor för att kunna berÀtta; Att kÀnna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja vÄldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för vÄld i nÀra relationer beskriver att de upplevt bÄde ett gott och ett icke tillfredsstÀllande bemötande. Att kÀnna tillit till vÄrdgivaren och kÀnna sig trovÀrdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Bakgrund: Gynekologisk cancer Àr en sÀrskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje Är. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förÀndrad sexualitet, en osÀker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förÀndrad kroppsbild, ett förÀndrat sexliv samt en rÀdsla för recidiv.

Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer befaras vara stort dÄ vÄldet ofta sker i det privata. VÄldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld. Detta samhÀllsproblem Àr ocksÄ ett folkhÀlsoproblem dÄ det ger uttryck i en sÀmre hÀlsa. VÄldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvÀr och sjukvÄrden har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever bemötandet frÄn sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig pÄ tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hÀmtats frÄn databaserna CINAHL Complete och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i tvÄ huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Syftet med uppsatsen Àr att genom textanalys av sjÀlvbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för vÄld i en nÀra relation, undersöka vilka orsakerna Àr till att de stannar kvar i förhÄllandet. För ökad förstÄelse anvÀnds följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrÄn det strukturella/könskulturella perspektivet, vÄldets neutralisering utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll pÄ det kvalitativa eftersom det Àr genom förstÄelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan fÄ förstÄelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras vÄldet ur olika perspektiv för en bÀttre bild av hur forskningslÀget ser ut idag.

Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvÄld och en intervju med en forskare i ledande position. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhÀllsproblem och dÀrigenom blir mer utforskat. Jag har valt att anvÀnda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda pÄ vad forskare anser Àr orsakerna till att forskare i allmÀnhet har valt att se mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer i Sverige som ett samhÀllsproblem och dÀrmed bidragit till bredare forskning inom Àmnet samtidigt som Àmnet kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet frÄn intervjuerna utifrÄn tvÄ olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet Àr det objektivistiska synsÀttet som menar att ett samhÀllsproblem uppkommer utifrÄn faktiska missförhÄllanden i samhÀllet.

Studien uppmÀrksammar kvinnor som attraheras av mÀn som Àr emotionellt otillgÀngliga pÄ grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohÀlsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benÀgenhet att vÀlja emotionellt otillgÀngliga mÀn till kÀrlekspartners samt fÄ ökad kunskap om kvinnor som ingÄr i smÀrtsamma kÀrleksrelationer. Studiens frÄgestÀllning fokuserade pÄ hur kvinnornas partnerval kunde förstÄs mot bakgrund av deras nÀra relationer under uppvÀxtÄren. Studien utformades enligt kvalitativ design dÀr tre kvinnor med erfarenhet av smÀrtsamma kÀrleksrelationer intervjuades utifrÄn ett syftesbestÀmt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppvÀxtÄrens nÀra relationer, valet av kÀrlekspartner och relationen med otillgÀngliga mÀn.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt lÀngre tid med sin sjukdom. NÀr bröstcancer sprider sig till andra organ Àn bröstet rÀknas den inte lÀngre vara botbar. Behandling inriktar sig dÄ till att vara lindrande eller palliativ.

Bakgrund: OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans ansvarsomrÄde och ges till individer under hela livet. Det omvÄrdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de Àr av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktÀr. VÄld i nÀra relationer drabbar en tredjedel av vÀrldens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhÀndertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvÄrdnad av kvinnor utsatta för vÄld i en nÀra relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning Äterfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvÄrdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som bÄde resurser och utmaningar i omvÄrdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna Àven hÀr ses som bÄde resurser och utmaningar.