Denna uppsats tar upp mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Med utgÄngspunkt i biografiska berÀttelser har vi, med hjÀlp av teorier om samhÀllsstrukturer och om vÄldets normaliseringsprocess, försökt nÀrma oss en förstÄelse för och förklaring till hur vÄldet uppstÄr och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhÀlleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rÄdande patriarkala strukturerna och hur vÄldet kan uppstÄ ur dessa samt pÄ mikronivÄ gÄ in nÀrmare pÄ hur situationen i vÄldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berÀttelser, tre i skrift och tvÄ ljudproduktioner, dÀr vi med hjÀlp av kodningsscheman vÀljer ut ofta förekommande teman i dessa berÀttelser. Vidare analyserar vi dem utifrÄn normaliseringsprocessen samt Äterkopplar det till teorier om patriarkala samhÀllsstrukturer..

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Lysande relationer Àr ett projekt som har sin utgÄngspunkt i temat relationer, mÀnniskor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervÀrde med syfte att frammana reflektion över vÄra relationer till andra mÀnniskor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer dÀr möten mellan mÀnniskor sker och skapar en förutsÀttning för lysande relationer.Produkterna Àr en klÀdhÀngare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. HÀr bidrar ljuset som en gemensam nÀmnare i de tre produkterna som en symbol för vÀrme, kÀnslor och förÀndring i situation. Lysande relationer Àr ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som hÀnder nÀr brukaren interagerar med produkter. Det Àr inte produkterna i sig sjÀlva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervÀrden tillför nÀr brukaren anvÀnder produkterna.

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier dÀribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka pÄverkar hÀlsa. Denna studies syfte Àr att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mÄngtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning Àn mÀn. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 mÀn. De beskrev en hÀndelse dÄ de upplevt lycka.

Bakgrund. VÄld i nÀra relationer Àr ett omfattande hÀlsoproblem vÀrlden över dÀr genomsnitt en tredje del av alla kvinnor nÄgon gÄng i livet blir utsatta. Kvinnor som utsatts för vÄld söker ofta vÄrd för fysiska och psykiska symtom, men situationen kring varför symtomen uppkommit blir oftast ouppmÀrksammat. Kvinnor vÀljer sÀllan att avslöja vÄldutsattheten och vÄrdpersonal frÄgar inte om vÄld i nÀra relationer. Dessa kvinnor ÄtervÀnder dÀrför hem frÄn sjukvÄrden utan stöd och omvÄrdnad som vÄrden skulle kunna erbjuda om situationen hade uppmÀrksammats.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem och ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. I Sverige dör Ärligen över 15 kvinnor till följd av en mans vÄld. Mörkertalet pÄ misshandlade kvinnor Àr stort. MÄnga av de kvinnor som lever i en relation dÀr de utsÀtts för vÄld, isoleras av sin partner. HÀlso- och sjukvÄrden kan dÀrför komma att bli en av fÄ kontakter med omvÀrlden som kvinnan har bredvid mannen.

Studien Ă€r en kĂ€llstudie vars syfte Ă€r att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, Ă„ren 2000-2012. Urvalet för studien Ă€r Kalmar polismyndighet och Södertörn polismĂ€stardistrikt. Underlaget för studien Ă€r tidigare forskning frĂ„n hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik pĂ„ antalet anmĂ€lda brott frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ). Resultaten i studien visar pĂ„ en ökning av antalet anmĂ€lda brott för vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer, samtidigt som anmĂ€lningarna ligger pĂ„ en förhĂ„llandevis jĂ€mn nivĂ„. Vidare indikerar studien pĂ„ att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, dĂ„ det finns indikationer pĂ„ att instrumentet har en prediktiv validitet.

Rapportens huvudsyfte Àr att visa hur vÄldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och Àven hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta Àmne för att fÄ en liten bild av hur vÄldsutsatta kvinnor ser pÄ bemötandet av polisen och ocksÄ dÀrigenom fÄ svar pÄ hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade pÄ vÄra frÄgor via mail eller telefon. Svaren vi fÄtt av dessa kvinnor ger en vÀldigt dyster bild dÄ ingen av dem Àr nöjd med polisens bemötande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas pÄ grund av samhÀllets genusordning, att kvinnor Àr det underordnande könet vars prestationer inte vÀrderas samma som mÀnnens.  Det visar sig ocksÄ att kvinnors behov av bekrÀftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkÀtundersökning ifylld av kadetter pÄ alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens Àr ett tÀmligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att mÀnnen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger Àven att de i högre grad kÀnner konkurrens gentemot mÀnnen pÄ grund av att Försvarsmakten Àr en organisation gjord av mÀn för mÀn och en frustration bland kvinnorna Àr uppenbara pÄ grund av kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar i Försvarsmakten..

I Nicaragua utsÀtts varannan kvinna för fysiskt vÄld av en partner vid minst ett tillfÀlle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning Àr under 17 Är och vart fjÀrde nyfött barn föds av en mamma som Àr under 18 Är. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det vÄld de har utsatts för av en partner och hur vÄld i nÀra relationer pÄverkar unga kvinnors möjligheter att bestÀmma över sin sexualitet och anvÀndningen av preventivmedel. Syftet var ocksÄ att undersöka vad som finns skrivet om detta Àmne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgÄende intervjuer med unga kvinnor som upplevt vÄld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syftet med studien har varit att fÄ fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för vÄld inÀra relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerÄdgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrÄn data frÄn tvÄ olika verksamheter. Tre kvinnor svarade pÄ öppnaenkÀtfrÄgor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehÄllsanalys.Resultaten beskrevs utifrÄn kategorierna: Den vÀrdefulla gruppen, En dömande omvÀrld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket vÀrdefull, att det Àr viktigtatt behandlingen Àr tillrÀckligt lÄng och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör dÀrmed göras lÀngre och kan Àven förbÀttras genom attlÀgga till interventioner utifrÄn KBT..

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvÄrden Àn andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vÄrd för sina skador identifieras aldrig som offer för vÄld i nÀra relation. Detta beror pÄ att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att vÄld förekommer. Det finns en osÀkerhet hos sjuksköterskan i mötet med vÄldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vÄrden av kvinnan pÄverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och förestÀllningar av mötet med vÄldsutsatta kvinnor inom hÀlso-och sjukvÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sex kvalitativa artiklar och tvÄ kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell pÄverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med vÄldsutsatta kvinnor. En pÄverkan som ibland var sÄ stor att det pÄverkade deras privatliv.

VÄrt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjÀnstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende pÄ moderskap, femininitet och relationer. Vi har ocksÄ tittat pÄ vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rÄdande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gÀllande kvinnor över 18 Är, med barn.

Det finns de som sÀger att vissa kvinnor Àr sÄ provocerande att de fÄr skylla sig sjÀlva nÀr de blir misshandlade. Kvinnan fÄr skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de sjÀlva inte förtjÀnat en smÀll eller att bli vÄldtagna. Hur mÄnga skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det Àr grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i Àmnet dÄ Àmnet, pÄ alla nivÄer, pÄverkar oss mÀnniskor men som samtidigt Àr sÄ svÄrt att ta i.