Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor förekommer i hela vÀrlden. För att upptÀcka de kvinnor som blir utsatta för vÄld Àr det viktigt att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd pÄ en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta sjuksköterskor pÄ en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen kÀnde överlag att de inte hade tillrÀckligt med utbildning och beredskap för kÀnna sig trygga med att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhÀllen. MÀn som misshandlar kvinnor kommer frÄn alla samhÀllsklasser och vÄldet utövas mot kvinnan bortsett frÄn hennes sociala stÀllning i samhÀllet. Det som kan variera mellan olika samhÀllen Àr orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhÄllandet mellan mÀn och kvinnor som kommer frÄn arablÀnder pÄverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för vÄld av mannen. Studien bygger pÄ intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor och fÀngelsedömda mÀn, och visar att en del vÄldsutsatta kvinnor lÀmnar vÄldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor vÀljer att fortsÀtta förhÄllandet med vÄldsmannen efter avtjÀnat straff.

Detta Àr en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. VÄrt syfte med studien Àr att öka kunskapen och förstÄelsen hos sjuksköterskor och övrig vÄrdpersonal, genom att lÄta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvÄrden. MÄlsÀttningen Àr att det holistiska omhÀndertagandet av patienten skall förbÀttras. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrÄn Philip Burnards modell för textanalys.

VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer Ă€r ett samhĂ€llsproblem globalt sett. Kvinnor utsatta förvĂ„ld i nĂ€ra relationer upplever att de har en betydligt sĂ€mre hĂ€lsa Ă€n de kvinnor som inte utsĂ€ttsför vĂ„ld och hot. VĂ„ldet utgör ett allvarligt hot mot kvinnans hĂ€lsa och sĂ€kerhet samt ses som enkrĂ€nkning av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Även om vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer blivit meruppmĂ€rksammat de senaste Ă„ren och 28 000 anmĂ€lningar av vĂ„ld mot en kvinna gjordes Ă„r 2011Ă€r mörkertalet fortfarande stort. VĂ„rdpersonal kĂ€nner sig osĂ€kra i mötet med en vĂ„ldsutsattkvinna och upplever sig inte ha tillrĂ€cklig kunskap inom omrĂ„det för att ge adekvat omvĂ„rdnad.Sjuksköterskornas etiska kod sĂ€ger att sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för de mĂ€nskligarĂ€ttigheterna och utföra Ă„tgĂ€rder som framförallt ser till svaga befolkningsgruppers hĂ€lsa ochbehov.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity.

Den hÀr uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nÀra relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnÄ en djupare förstÄelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att fÄ tag del av erfarenheter frÄn fyra kvinnor som arbetar pÄ ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp och skydd. Ni kommer ocksÄ fÄ tag del av redogörelser och kvinnors egna berÀttelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, bÄde genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit pÄ en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det Àr under de senaste 20 Ären som vÄld mot kvinnor har uppmÀrksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelÀgenhet. Idag erkÀnns vÄldet som ett stort folkhÀlsoproblem och en krÀnkning av de mÀnskliga rÀttigheterna. Ca 30 % av alla vÀrldens kvinnor rapporterar att de upplevt nÄgon form av misshandel av en partner och i Sverige Àr den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 Är.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

VÄld kan vara sjÀlvförvÄllat, interpersonellt eller kollektivt. VÄld i nÀra relationer mot kvinnor förekommer i alla lÀnder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och lÄngvarig ohÀlsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och lÄg sjÀlvkÀnsla.Sjuksköterskan ska enligt rÄdande lagar och riktlinjer ge stöd och hjÀlp för att frÀmja och ÄterstÀlla hÀlsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har dÀrför ett ansvar att uppmÀrksamma och hjÀlpa de vÄldsutsatta kvinnorna.Screening anvÀnds för att i ett tidigt skede upptÀcka individer i riskzonen för ohÀlsa. De screeninginstrument som anvÀnds ska vara valida och reliabla. Mellan Är 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för vÄld i nÀra relationer, dÀremot finns Ànnu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprÀtthÄlls.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att fÄ en bild av hur vuxna skilsmÀssobarn upplever att deras personliga utveckling, relationer till förÀldrar och kÀrleksrelationer med partners, pÄverkats av förÀldrarnas skilsmÀssa. Studien bestod av Ätta sjÀlvvalda kvinnor mellan 25 och 43 Är, som upplevt en skilsmÀssa mellan förÀldrarna under barndomen. Halvstrukturerande intervjuer genomfördes och analyserades med hjÀlp av Grounded Theory metoden. Tre deskriptiva kategorier grundades i datan; förÀldraband, personlig utveckling och vacklande perspektiv. Tillsammans bygger de upp kÀrnkategorin ?Ambivalens i relationer?.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en mÀnniska har ett vÄldsutövande beteende samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnor och mÀns utövande av vÄld. DÀrefter lades fokus pÄ att belysa vÄra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgÄngspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig pÄ i denna studie var mÄlinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan mÀn och kvinnors vÄldsutövande Àr att mÀn tenderar att anvÀnda sig av mer fysiskt vÄld medan kvinnor anvÀnder psykiskt vÄld.