Uppsatsen Àr en rumslig lÀsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) dÀr romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras ocksÄ utifrÄn rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska vÀlfÀrdssamhÀllet.Romanen kretsar kring nÄgra av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för sjÀlvförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en vÄning pÄ Stan), Anna (som Àr hans fru men bor i Huset) och Eva (en skÄdespelerska och Tryggves nya Àlskarinna) Àr centralt i romanen dÄ Tryggve ordnar en lÀgenhet Ät Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlÀnkning av rumslig, social och kÀnslomÀssig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjÀlper till att definiera bÄde dem sjÀlva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats dÀr kÀrleksrelationer utspelas och den karaktÀr dessa relationer har.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att vÀlja bland vid konsumtion, vilket har försvÄrat utvecklingen av lÄngvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker dÀrför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen Àr mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera pÄ de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment Àr studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer pÄverkar konsumenters val att hÄlla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjÀlp av teoretiskt stöd frÄn tidigare forskning om de olika komponenterna.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Uppsatsen syfte Àr att problematisera dikotomin maskulint/feminint och subjekten mÀn/kvinnor, samt att införa ett icke-heterosexuellt perspektiv in i genusforskningen kring ungdomslitteratur. Detta görs utifrÄn teoretiker som Judith Butler, R.W. Connell och Judith Halberstam. Som utgÄngspunkt för den hermeneutiskt textinterna analysen anvÀnds ungdomsromanen Spelar roll av Hans Olsson. Uppsatsen har ocksÄ ett didaktiskt syfte dÀr det efterfrÄgas en större medvetenhet kring Àmnet sexuell lÀggning i skolan och utgÄr frÄn litteraturdidaktikerna Louise M.

År 2007 anmĂ€ldes 19600 fall av vĂ„ld mor kvinnor dĂ€r förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet Ă€r stort och vĂ„ldet Ă€r ofta vĂ€l dolt bakom hemmets vĂ€ggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation samt ge en god omvĂ„rdnad till dessa nĂ€r de sökte till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ur de granskade artiklarna utlĂ€ste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation", "Att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor", "VĂ„ldsutsatta kvinnors erfarenheter av vĂ„rden", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans instĂ€llning till att stĂ€lla frĂ„gan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvĂ„rdnad till kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation.

Inom det privata nÀringslivet Àr kvinnor underrepresenterade pÄ högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbÀttra möjligheterna för kvinnor att nÄ chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning pÄ mÄlgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriÀren. Dessa hinder Àr framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebÀr att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omÀrkligt och nÄr inte de högsta positionerna.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrÄn följande termer: liv, lust och gemenskap, dÀr kvinnans subjektiva kropp, sjÀlvbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie.

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av nÀr relationer mellan pedagog och elev skÀr sig, eller för att förebygga att detta intrÀffar. Undersökningen visar ocksÄ vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skÀra sig utan orsak. Undersökningen Àr empirisk och har utförts i enkÀtform. Den ansats som har anvÀnts för databearbetning Àr kvalitativ. EnkÀter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller nÀr det kommer tillvÄldi nÀra relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestÄtt av Ätta kvinnojourer och Ätta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det Àr Ätta av varje Àr attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys pÄ.TvÄfrÄgestÀllningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare pÄ de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I sÄ fall hur? (2) RÄder det nÄgon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och mÀn som offer och förövare? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Uppsatsen utgÄr vidare frÄn debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar pÄ att kvinno-och mansjourernaförhÄller sig till enasymmetrisk linje, det vill sÀga mannen som den huvudsakliga vÄldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vÀnder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga vÄldet, och de framstÀller mÀn och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjÀrtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i mötet med kvinnor i sjukvÄrden. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmÀrta var ett vanligt rapporterat symtom men att mÄnga kvinnor inte hade bröstsmÀrta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta Àn mÀn att uppleva besvÀr frÄn kÀke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmÀrta visade sig förekomma i liknande utstrÀckning som bröstsmÀrta hos kvinnor med hjÀrtinfarkt.