Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och Ärligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken Àr i de flesta fall okÀnd. Sju av tio kvinnor lever 10 Är efter diagnos har stÀllts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling pÄ lÄng sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att Äterigen bli en hel kvinna ökar.

Kvinnor som jagar Ă€lg Ă€r en stadigt vĂ€xande grupp i Sverige. ÄndĂ„ Ă€r Ă€lgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervĂ€gande majoritet mĂ€n. Med utgĂ„ngspunkt i att en jĂ€mstĂ€lld jĂ€garkĂ„r Ă€r en viktig del i arbetet för en jĂ€mstĂ€lld landsbygd Ă€r det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i Ă€lgjakt upplever aktiviteten. Hur Ă€r det att som kvinna delta i Ă€lgjakt och vara medlem i ett Ă€lgjaktlag? Det Ă€r den övergripande frĂ„ga som denna uppsats i Ă€mnet landsbygdsutveckling Ă€mnar besvara. För att uppnĂ„ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem Ă€lgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, VĂ€sterbotten.

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors hÀlsa och vÀlbefinnande. FrÄgor om vÄld bör stÀllas till alla kvinnor som besöker sjukvÄrden. Ett bra bemötande Àr av stor vikt för att kvinnan ska vÄga berÀtta om sin situation. Attityder och vÀrderingar frÄn sjukvÄrdspersonalen pÄverkar kvinnan och det Àr viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om vÄldsutsatta kvinnor inom primÀrvÄrden.Metod: Studien var baserad pÄ en kvalitativ metod och grundades pÄ semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ vÄrdcentraler inom Uppsala lÀnResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för vÄld. DÀremot hade de fler uppfattningar av mÀn som slÄr.

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och mÀn gestaltats i fyra lÀromedel i historia mellan Ären 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har stÀllts mot rÄdande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. LÀromedlens inriktning Àr mot skolans tidigare Är. I analysen har vi anvÀnt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och mÀn i de utvalda lÀromedlen anvÀnder vi Àven genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istÀllet för biologiska.

Studiens syfte Àr att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser Àmnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehÄllsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lÀrar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielÀrares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhÄllandet av kunskapsproduktion utifrÄn de intervjuade lÀrarnas livsvÀrldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för lÀraryrket samt innefattar berÀttelser om lÀrarnas arbete med att skapa och upprÀtthÄlla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegrÀns upplevs finnas mellan undervisnings- och mÀnskliga relationer och hur kÀnslomÀssiga aspekter pÄverkar dessa.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvÄrden uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tvÄ kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor Àr mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsstÀllning pÄ behandlingshem.