Introduction: Intimate partner violence (IPV) is a great public health issue that can cause serious physical, psychological and psychosomatic injuries to the woman. Education is one out of many important protective factors against IPV. Aim: This study aimed to investigate the association between women?s educational level and IPV in low- and middle-income countries, the interaction between the education of the woman and the man and IPV, how education on different levels (individual-, family- and community-level) influences IPV and how gender is connected to education and IPV. Method: A literature-based study with 12 selected scientific articles as the foundation for the analysis was performed.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhÀllet och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssÀtt har visats ha god effekt pÄ stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning.

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Debatten om kvinnligt ledarskap pÄ toppnivÄ Àr omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för fÄ kvinnor pÄ toppbefattningar i Sverige, det Àr mÀnnen som dominerar pÄ dessa positioner i svenskt nÀringsliv. Inom mÄnga omrÄden Àr kvinnor i majoritet pÄ ?basnivÄ?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal Ànda tills eliten i hierarkin i huvudsak bestÄr av mÀn.

En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar dÀr de saknat inflytande och kroppslig integritet och sÀrskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor dÄ sÄvÀl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund Àr riskfaktorer för diskriminering inom hÀlso- och sjukvÄrden. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrÄn en socialkonstruktionistisk förstÄelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrÄn felaktiga förestÀllningar om invandrade kvinnor kan beskÀra dessa pÄ individualitet och inflytande och istÀllet öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bÀttre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vÄrden bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förstÄelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vÄrdkvaliteten..

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. TvÄ kategorier framkom som pÄverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur prÀglad av manliga vÀrderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begrÀnsades av mannens utomÀktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade stÀllning.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden samt beskriva kvinnornas situation utifrÄn utvalda livsomrÄden. Studien bygger pÄ material hÀmtat frÄn DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden som genomfört lÄnga inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja pÄ frÄgan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jÀmförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sÀmre förhÄllanden inom flera livsomrÄden samt ett tyngre missbruk jÀmfört med gruppen som inte varit utsatta.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och visa maktrelationer mellan mÀn utifrÄn en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien Àr byggd pÄ Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvÀrld rÄder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier Àr det möjligt att förklara dessa relationer..

Sverige ligger i topp pÄ jÀmstÀlldhet inom mÄnga omrÄden. Dock inte nÀr det gÀller toppchefer i nÀringslivet. Andelen kvinnor i ledningsgruppen pÄ de femtio största bolagen i Sverige var 2008 endast tvÄ procent. Syftet med studien Àr att fÄ en ökad kunskap om hur rekryteringen av toppchefer gÄr till samt ta del av rekryteringskonulternas upplevelser kring snedfördelningen av kvinnor och mÀn pÄ dessa positioner. En kvalitativ undersökning har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med rekryteringskonsulter.

Syftet med studien var att undersöka om det gÄr att förbÀttra uthÄlligheten och testvÀrden hos yngre kvinnor. Detta genom atttrÀna uthÄllighetstrÀning endast tvÄ gÄnger i veckan, ett gemensamt pass samt ett pass pÄ egen hand, under Ätta veckor. I studien medverkade 15 kvinnor och det som undersöktes var om kvinnornas tid pÄ tre kilometers löpning kunde förbÀttras.Vidare studerades om pulsen vid mÄlgÄng, en minut efter mÄlgÄng samt om vilopulsen kunde förbÀttras frÄn första Coopertestet innan trÀningsperioden till andra Coopertestet efter trÀningsperioden. Resultatet visade att uthÄlligheten troligtvis kan förbÀttras hos yngre kvinnor genom att endast trÀna tvÄuthÄllighetspass per vecka under en Ätta veckors period, dock behöver deltagaren följa trÀningsprogrammet noggrant och ta utsig pÄ varje trÀningspass, vilket samtidigt krÀver en hög motivation för att klara av uppgiften..

Bröstcancer Àr den vanligaste maligna sjukdomen som drabbar kvinnor i vÀstvÀrlden. Den gÄr inte att förebygga, men genom tidig upptÀckt av sjukdomen kan prognosen avsevÀrt förbÀttras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva informationsbehovet hos högriskkvinnor sÄ de kan utföra kontroller för tidig upptÀckt av bröstcancer. Resultatet visar att sjÀlvundersökning bör genomföras regelbundet. Undervisning i sjÀlvundersökning krÀvs för att kvinnor ska utföra den enligt rekommendation.

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kvinnor vill köra bÄt i större utstrÀckning, samt vilka faktorer kvinnor upplever som hinder respektive förutsÀttningar för detta. Undersökningen gjordes i form av en enkÀt. Resultatet visade att 38 % av de svarande vill köra bÄt oftare. De frÀmsta orsakerna till att kvinnor inte körde bÄt var att: a) mannen upplevdes köra bÀttre b) de var bekvÀma c) de kÀnde sig osÀkra. De förutsÀttningar som uppgavs nödvÀndiga för att köra bÄt var: a) sjÀlvbestÀmmande b) goda vÀder- och ljusförhÄllanden c) motivationshjÀlp.