Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

Bakgrund: Definition för hjÀrtinfarkt Àr nekros i myokardiet pÄ grund av ischemi. Varje Är dör 7.2 miljoner mÀnniskor i vÀrlden av hjÀrtinfarkt, av dessa Àr 3.4 miljoner eller 47 procent kvinnor. I hÀlso och sjukvÄrdslagen finns reglerat som lag följande text, ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. VÄrtagaren ska oavsett hudfÀrg, kön etc.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett stort folkhÀlsoproblem. VÄrdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med vÄldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjÀlp inom mÄnga olika delar av vÄrden och Àr dÀrmed en del av vÄrdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför vÄldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hÀlso- och sjukvÄrden bristfÀlligt och dÀrigenom identifiera hur bemötandet kan förbÀttras. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar utifrÄn vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens.

Under de senaste decennierna har mÀns vÄld mot kvinnor blivit allt mer uppmÀrksammat. Det Àr ett samhÀllsproblem och de senaste Ären har det blivit ett folkhÀlsoproblem. VÄldet mot kvinnor uppskattas kosta det svenska samhÀllet cirka tre miljarder kronor varje Är. VÄldet sker oftast i hemmet och i majoriteten av fallen Àr den misstÀnkte förövaren en man som kvinnan har eller har haft en nÀra relation till. SÄ lÀnge vi accepterar att mannen i relationen har rÀttigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och dÀrmed Àven vÄldet att fortsÀtta.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes pÄ fyra större teman: synen pÄ den egna identiteten, förÀndring av identiteten, relationer och grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid frÄn privatlivet för att istÀllet spendera denna pÄ arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vÄrdande av sociala band.

Att drabbas av endometriois kan pÄverka mÄnga aspekter i en kvinnas liv sÄ som förmÄgan att fÄ barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en stÀndig smÀrta; Att tro att smÀrtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att kÀnna smÀrta vid samlag och pÄverkan pÄ kÀrleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförstÄelse; Att kÀnna sig kontrollerad och styrd av smÀrtan; Att kÀnna lÀttnad över att fÄ en diagnos och kÀnna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kÀnde en oro över orsaken till smÀrtan som sjukdomen förde med sig.

Bakgrund: Relativt mÄnga barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av nÄgon som stÄr dem nÀra. Detta ger ofta livslÄnga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utstrÀckning i barndomen Àn vad mÀn gör.Syfte: Att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt och den baseras pÄ fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) innehÄllsanalys.Resultat: Det framkommer att kvinnorna pÄ grund av övergreppen upplever en mÀngd negativa kÀnslor, exempelvis oförstÄelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa kÀnslor och övergrepp innebÀr bland annat tomhet, Äterupplevelse av övergreppen och psykiskt dÄligt mÄende.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Denna uppsats behandlar varför det Àr fÀrre kvinnor Àn mÀn som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen Àr att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byrÄerna gör nÄgot för att motverka detta. Förslag till ÄtgÀrder kommer Àven att bearbetas. För att kunna lösa denna frÄga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar pÄ idag tvÄ ledande revisionsbyrÄer. UtifrÄn dessa samt utifrÄn vÄr analys har vi kunnat dra en övervÀgande slutsats.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet Àr att studera invÄnarnas syn pÄ etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i vÀstvÀrlden, har visat att interetniska relationer pÄverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har Àven visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende pÄ individers etniska tillhörighet, kön, Älder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfrÄga Àr hur Àr de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad pÄverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

KvinnovÄld Àr stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid dÀr jÀmlikhet mellan könen Àr en viktig frÄga, sÄ slÄs Ärligen ett stort antal kvinnor ihjÀl i Sverige av en nÀrstÄende man. I samhÀllet finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovÄld. Det Àr framför allt socialtjÀnsten och kvinnojouren som Àr de mest kÀnda och framtrÀdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjÀlpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhÄllande.

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.