Tidigare forskning har huvudsakligen studerat mÀns vÄld mot kvinnor och till stor del utelÀmnat mannen som offer. Detta Àr en kunskapslucka som behöver uppmÀrksammas för att fÄ vetskap om dess uttryck och omfattning. Kunskap krÀvs för att se om det finns behov kring problematiken vÄldsutsatta mÀn. Syftet med studien var att synliggöra hur upplevelsen av att vara vÄldsutsatt man i en nÀra relation kan se ut, med fokus pÄ relationsförlopp, omgivningens bemötande och konsekvenser av vÄldet. Studien utgick frÄn teoretiska utgÄngspunkter med normaliseringsprocessen, socialkonstruktivism och posttraumatisk tillvÀxt i fokus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personal pÄ ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för vÄldsutsatta kvinnor tolkar och förstÄr vÄld i nÀra relationer. Jag Àr ocksÄ intresserad av att göra jÀmförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nÀmnda verksamheter: tvÄ personer frÄn ideella kvinnojourer, tvÄ frÄn kommunala verksamheter, samt tvÄ frÄn socialtjÀnsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som Äterfinns i materialet, varefter jag jÀmfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framtrÀdande resultaten Àr att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ mÀns vÄld mot kvinnor, dÀr man ser vÄldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istÀllet vÄldet mer som en familjekonflikt, som kan bero pÄ att familjen befinner sig i en svÄr livssituation. HÀr Äterfinns ocksÄ förestÀllningar om de sÀrskilda svÄrigheter som kan drabba invandrade familjer nÀr man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsÀtt kan delvis förklaras med att man arbetar pÄ olika sÀtt, samtidigt som de olika synsÀtten ocksÄ ger olika lösningar pÄ problemet, vilket fÄr konsekvenser för hur man arbetar.

I denna undersökning har vi studerat hur vÀl avslappningsövningar kan bidra till ett förbÀttrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta mÄnga begrepp har vi begrÀnsat vÄr undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i Är 4. Vi kan i vÄr undersökning se en liten förbÀttring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet Àr en förutsÀttning för förbÀttrade relationer, som i sin tur leder till ett förbÀttrat klassrumsklimat.

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

För att kunna fÄ en förklaring till varför en man utövar vÄld mot sin kvinna mÄste man fÄ ett begrepp om varför överhuvudtaget en individ börjar utöva vÄld mot en annan individ, Àven nÀr det gÀller vÄld utanför relationer. Vi har beskrivit olika förklaringsmodeller till varför mannen slÄr och varför kvinnan stannar, samt vilka faktorer som inverkar pÄ aktörerna. Vanmakten spelar en betydande roll nÀr det gÀller vÄldsutövning. Hur han kontrollerar maktlöshet Àr en produkt av inlÀrning och erfarenhet. En förklaring till varför vÄld utvecklas och fortsÀtter att utövas av mannen mot kvinnan Àr den sÄ kallade mormaliseringsprocessen.

Föreliggande studie hade som syfte att öka kunskapen om kÀrleksberoende som fenomen. Studiens frÄgestÀllningar berörde hur ett kÀrleksberoende yttrar sig samt om det gÄr att likstÀlla med andra beroendeformer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor vilka definierade sig sjÀlva som kÀrleksberoende. Intervjumaterialet analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman; Relationernas karaktÀr, Likheter med andra beroenden, Riskfaktorer samt Tillfrisknande. Resultatet visade att studiens deltagare hade ett tvÄngsmÀssigt förhÄllande till destruktiva relationer.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare pÄ Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet Àr en sÀrskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade frÄn början utan myndighetsutövning, men Àr numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frÄgor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme pÄverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Kvinnor och mĂ€ns sexuella relationer innebĂ€r ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och dĂ€rmed Ă€ven till att parterna ingĂ„r Ă€ktenskap. I de flesta samhĂ€llen Ă€r Ă€ktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebĂ€r Ă€ven, enligt samhĂ€llssynen, tillĂ„tet sexuellt umgĂ€nge som i mĂ„nga fall leder till olika sĂ€tt att se pĂ„ kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebĂ€r Ă€ven att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhĂ€llet, kvinnorna vĂ€rderades lĂ€gre Ă€n mĂ€nnen, kvinnor relaterade sig till mĂ€nnen, dessa erfarenheter har prĂ€glat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen Ă€r först och frĂ€mst sĂ„ lĂ„ngt kĂ€llmaterialet tillĂ„ter jĂ€mföra skillnaden mellan andelen utomĂ€ktenskapligt födda barn i GĂ€vle och OvanĂ„ker under Ă„ren 1850 - 1855 och följa dessa utomĂ€ktenskapligt födda barn fram till 1860.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lÀrares relationsfrÀmjande arbete och hur lÀrare-elev-relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förÀndras över tid. Syftet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förÀndras över tid och vad det i sÄ fall ger för effekt pÄ lÀrandet. Denna uppsats Àr en systematisk litteraturstudie, och sÄledes har informationen samlats in frÄn vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar omrÄdet. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frÄgestÀllningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frÄgestÀllningar.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. Är det individens eller samhĂ€llets ansvar? Det var det jag ville ta reda pĂ„ med denna uppsats och se vad som gjorde att vĂ„ldet utövades mot den som man egentligen ska Ă€lska och inte vilja nĂ„got ont. SamhĂ€llsstrukturen idag kan sĂ€tta klara begrĂ€nsningar för individers frihet och önskan och detta kan ge upphov till vanmakten som beskrivs i teoridelen. Vanmakt som begrepp Ă€r ganska sĂ„ nytt inom psykologin och detta Ă€r vanligt att beskriva om den enskilde gĂ€rningsmannen.

Bakgrund: PMDS Àr en relativt okÀnd diagnos. Det Àr en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och Àr ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS Àr cirka fem procent av alla fertila kvinnor.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det Àr att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fÄtt i kontakt med vÄrden.Metod: För att kunna besvara syftet sÄ valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att fÄ en utökad förstÄelse kring PMDS och vad sjukdomen innebÀr. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien.

Vid intrÀde pÄ nya marknader kommer företag att agera under andra förutsÀttningar Àn de Àr vana vid. Under denna process Àr det viktigt för företag att bygga nÀtverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina Àr relationer till politiska aktörer sÀrskilt viktigt dÄ landets affÀrsliv prÀglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nÀtverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig frÄn andra lÀnder, dÄ relationer i landet karaktÀriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende pÄ guanxi.