Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld i en parrelation kan fÄ styrka och en chans till lÀkande genom kommunikation pÄ Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta stÀller jag i relation till socialtjÀnsten och vÀlfÀrdssystemet dÀr jag undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de fÄr av samhÀllet.I uppsatsen lÀgger jag relationen mellan den hjÀlpsökande kvinnan och socialtjÀnsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus pÄ berÀttandets dynamiska och eventuellt lÀkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Det har i tidigare forskning framkommit att vÀrderingar gÀllande vad som Àr viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt Àr vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer frÄn olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika Äldrar samt mellan mÀn och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvÀrderingar mellan pojkar och flickor som studerar i Ärskurs nio pÄ grundskolan, Ärskurs tre pÄ gymnasiet och som har lÀst minst tre terminer pÄ högskolan. En enkÀtundersökning (n=190) genomfördes vid Ätta skolor. EnkÀten bestod av 37 stycken frÄgor som tog upp olika förhÄllanden pÄ en arbetsplats.

Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Även denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.

Att kvinnor drabbas av postpartum depression Ă€r vanligt runtom i vĂ€rlden. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebĂ€r lidande för kvinnan och risker för spĂ€dbarnets kĂ€nslomĂ€ssiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett lĂ€ge dĂ„ kvinnan förvĂ€ntar sig mĂ„ bra och kĂ€nna glĂ€dje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lĂ€ttare förstĂ„ och hjĂ€lpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter frĂ„n patientens livsvĂ€rld.

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jÀmförande studie om homosexuella kvinnors och mÀns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag fÄr vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhÄllande till opera innebÀr. En övervÀgande del av samtida texter behandlar Àmnet ur ett manligt perspektiv, men det finns Àven lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheter och olikheter över könsgrÀnserna, genom att jÀmföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhÄllande till opera.I studien kan lÀsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men Àven hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för bÄde homosexuella kvinnor och mÀn, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Syftet i studien var att fÄ en djupare förstÄelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhÄller sig till ohÀlsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mÀns position i samhÀllet samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut pÄ ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen pÄ kvinnor ser ut och pÄverkas pÄ en arbetsplats som domineras av mÀn. Studier visar att kvinnor stÄr för procentuellt högst antal sjukfrÄnvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex intervjuer har anvÀnts som metod, detta för att fÄ den djupa förstÄelse som studien annars hade kunnat gÄ miste om ifall andra metoder anvÀnts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svÄrt att beskriva sina Äsikter kring företaget.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur övergrepp mot Àldre i nÀra relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive Àldre, samt att diskutera möjliga ÄtgÀrder inom omrÄdet. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av mÀnnen efter sin 65-Ärsdag har utsatts för nÄgon form av övergrepp. Det Àr sÄledes ett viktigt Àmne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjÀlp av litteratur och informanters kunskap har problemomrÄdet utforskats.

Sammanfattning saknas..

Titel: Musikartister ? ett underhÄllande innehÄll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbÀckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med Ätta kvinnor inom den valda mÄlgruppen, kvinnor mellan30 och 49 Är.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder pÄ att mÄlgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media Àr förhÄllandevis lÄgt. Musik ochmusikartister i media förknippas frÀmst med underhÄllning, men musikartister fyller Àvenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio stÄr innehÄll om musikartister frÀmst för underhÄllning, medan det i tidningar ochinternet frÀmst stÄr för information.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gÄnger sÄ ofta av knÀskador mot vad pojkar gör. I den hÀr uppsatsen granskar jag dÀrför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan fÄ information om hur knÀskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

KvinnovĂ„ldet sker inom alla samhĂ€llnivĂ„er och anmĂ€lningar av misshandel mot kvinnor har ökat de senaste tio Ă„ren. År 2006 gjordes över 25000 anmĂ€lningar och vid 72% av fallen var gĂ€rningsmannen bekant med offret. Mörkertalet gĂ€llande misshandlade kvinnor Ă€r dessutom stort. Som polis möter man ofta dessa kvinnor och dĂ„ krĂ€vs ett professionellt agerande och kunskap om den normaliseringsprocess dessa kvinnor omedvetna gĂ„r igenom. Att samtala med brottsoffer Ă€r nĂ„got polisen ofta gör.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida nÄgra maskrosbarn uppvuxna pÄ statliga barnhem i RumÀnien upplever att nÀra relationer haft betydelse för deras liv. De frÄgestÀllningar som behandlats i artikeln har varit gÀllande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppvÀxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundlÀggande behov.I studien anvÀndes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt perspektiv gÀllande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nÀra relationer under respondenternas uppvÀxt som i stor utstrÀckning tillgodosett viktiga behov gÀllande bekrÀftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.