De mÀnskliga rÀttigheterna avser och innefattar alla individer. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr allomfattande och menar pÄ att alla individer Àr födda fria, har samma vÀrde och rÀttigheter. De berör alla mÀnniskor över hela vÀrlden, bortsett frÄn nationalitet, kultur eller andra kontexter. MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett allvarsamt samhÀllsproblem som uppmÀrksammats i Sverige och stÀller högre krav pÄ statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mÀnskliga rÀttigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, vÄld och mord pÄ kvinnor runt om i landet.

VÄldet bland kvinnor har ökat kraftigt de senaste Ären. Exempelvis har antalet misshandelsdomar mot kvinnor fördubblats i Sverige sedan 1997..

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser pÄ socialtjÀnstens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor utan permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). I studien Àr det socialsekreterarnas förestÀllningar om vÄldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjÀlp de kan fÄ som stÄr i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som sÀrskilt sÄrbara nÀr de utsÀtts för vÄld. Denna sÄrbarhet kan bÄde förstÄs som ett uttryck för kvinnornas vÄldserfarenheter och det faktum att de inte har rÀtt till samma stöd frÄn socialtjÀnsten som andra vÄldsutsatta kvinnor..

Uppsatsen syftade till att 1) öka förstÄelsen varför kvinnor lÀmnat rollen som chef och 2) om det fanns skillnader mot mÀn som lÀmnat rollen som chef. Resultaten visade att kvinnor i lÀmnade pga. "push"-orsaker, dvs. att man ej var nöjd, medan mÀnnen lÀmnade pga. "pull"-orsaker, positivt motiverande faktorer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur fastighetsmÀklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssÀtt som fastighetsmÀklare anvÀnder nÀr de bygger och vÄrdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och HusaffÀren dÀr intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som Àr presenterade visar att fastighetsmÀklarna lÀgger stor fokus pÄ vÄrdandet av relationer för att pÄ sÄ sÀtt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lÀgger fastighetsmÀklare dÀrför stor vikt vid att fÄ sÄ nöjda kunder som möjligt för att dÀrigenom bli rekommenderade vidare..

Alla kvinnor som lever lÀngre Àn medelÄldern kommer att genomgÄ klimakteriet, den tid dÀr kvinnan gÄr frÄn att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet pÄverkar hÀlsan. Litteraturstudien baserades pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att kÀnna sig skamsen och ofrÀsch, att bli begrÀnsad av ett förÀndrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försÀmras, att bli stark i sig sjÀlv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Titel: Musikartister ? ett underhÄllande innehÄll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbÀckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med Ätta kvinnor inom den valda mÄlgruppen, kvinnor mellan30 och 49 Är.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder pÄ att mÄlgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media Àr förhÄllandevis lÄgt. Musik ochmusikartister i media förknippas frÀmst med underhÄllning, men musikartister fyller Àvenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio stÄr innehÄll om musikartister frÀmst för underhÄllning, medan det i tidningar ochinternet frÀmst stÄr för information.

Nordström Àr J, Waldesten, S. En studie om Àldre kvinnor och hur de pÄverkas av samhÀllets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poÀng. Malmö högskola. HÀlsa och samhÀlle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats Àr att utforska och fördjupa förstÄelsen av Àldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vad som menas med konfliktrÀdsla, vilka former konfliktrÀdsla kan ta och vilka strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. I artiklar och litteratur anvÀnds inte ordet konfliktrÀdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda pÄ om det bara Àr konfliktundvikande strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten pÄ sociala relationer i arbetet. För att mÀta arbetstrivseln och sociala relationer pÄ arbetet formulerades sex frÄgor som var avsedda att mÀta i vilken grad deltagarna trivdes pÄ arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mÀta personlighet anvÀndes Ten-Item Personality Inventory som Àr ett personlighetstest utvecklat utifrÄn femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkÀter frÄn undersköterskor pÄ tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade pÄ ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer pÄ arbetet.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Problem: En problematik i sjukvÄrden Àr att psykosociala problem sÀllan eller aldrig fÄngas upp av vÄrdpersonalen, att vara ung Àr en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala pÄverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie, dÀr 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte anvÀndes. Resultat och konklusion: Bröstcancern pÄverkade kvinnans relationer med de anhöriga bÄde positivt och negativt. De kroppsliga förÀndringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  pÄ anpassad information och anpassat stöd, de upplevde Àven att de förlorade sin identitet. RÀdslan för att dö eller Äterinsjukna prÀglade kvinnornas liv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjÀnsten talar om vÄld i nÀra relationer samt hur de reflekterar kring att frÄga klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer. De tre frÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstÄr socialarbetare vÄld i nÀra relationer? 2. I vilka situationer frÄgar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer? 3.