Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lÀrare kan hjÀlpa elever att nÄ god lÀsförstÄelse, med fokus pÄ att göra inferenser, samt att ta reda pÄ vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmÄga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda pÄ de kritiska aspekter som finns inom lÀrandeomrÄdet. En process följer, dÀr man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplÀgg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i nÄgon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfÀllena.Studien genomfördes i en Äk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna bestÄr av ett antal förmÄgor, sÄ som att sammanfatta text, god ordförstÄelse och att kunna göra sig inre bilder av det lÀsta.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever anvÀnder nÀr de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller hÀndelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fÄtt förklara sÄ har jag undersökt hur eller om de anvÀnder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar pÄ att elever vill förklara, men orden rÀcker inte till. De anvÀnder sig ofta av vardagsförklaringar som Àr baserade pÄ tidigare upplevelser. Att förstÄ hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna pÄ rÀtt sÀtt. Ordet Àr viktigt och elever mÄste fÄ visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och dÄ Àr det viktigt att jag som lÀrare förstÄr vad de sÀger och vad de menar med sina förklaringar.

Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien Àr att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som pÄverkar deras bokval samt belysa om och hur lÀsaren och hemmets lÀsvanor pÄverkar barns sÀtt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebÀr förskolan stora barngrupper för bÄde förskollÀrare, förÀldrar och barn. Detta medför att det blir allt svÄrare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer vÀxande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollÀrare att tillgodose samtliga barns intressen Àven om kraven finns enligt nationella styrdokument.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt förÀldraskap och hur det pÄverkar identitetsprocessen. Syftet Àr ocksÄ att förstÄ vilket stöd de behöver i sin situation som unga förÀldrar. Studien bygger pÄ intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 Är. Intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar pÄ att trots att mammorna lever ett tillsynes vÀlordnat och vanligt liv Àr det en grupp med unga mammor som ocksÄ upplever en ensamhet och utanförskap. De Àr isolerade i hemmet dÀr de har det största ansvaret för barn och hem.

Unga stÀlls idag inför otroligt mÄnga val vad gÀller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns pÄ, och omkring skolans omrÄde samt hur medvetna eleverna Àr i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hÀlsosamma kostval och vilka faktorer som pÄverkar elevernas val. De frÄgestÀllningar studien har utgÄtt frÄn Àr följande? - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hÀlsosamma kostval under skoldagen? - Hur vÀl medvetna Àr eleverna om vad som Àr ett hÀlsosamt val? - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de? UtifrÄn en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie pÄ en utvald skola dÀr vi har anvÀnt oss av fokusgrupp som metod.

Finn upps Àmnesverktyg Àr ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lÀrare. Genom att identifiera och lösa ett problem, sÄ fÄr man eleverna att tÀnka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lÀrarhandledningens upplÀgg, ger lÀrarna möjlighet att anvÀnda det i sin helhet eller bara vÀlja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lÀrarna erhÄllit genom att arbeta med Àmnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkÀt.

Alzheimers sjukdom Àr en form av demenssjukdom och innebÀr en onormal nedbrytning av hjÀrnvÀvnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försÀmringar. Den sjuke Àr i stort behov av total omsorg vilket innebÀr att anhöriga ofta fÄr ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vÄrden förlÀggs mer och mer i hemmet sÄ ökar risken för att en stor belastning lÀggs pÄ de anhöriga. VÄrt syfte Àr att beskriva hur personer som lever med och vÄrdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

LuleÄ tekniska universitet, LTU, fick 2001 i uppdrag av regeringen att införa ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem Àr ett verktyg som anvÀnds i en organisation för att arbeta med miljöfrÄgor pÄ ett systematiskt sÀtt. Som ett första steg i införandet av ett miljöledningssystem utförs en miljöutredning som syftar till att kartlÀgga verksamhetens direkta och indirekta miljöpÄverkan. Med direkt miljöpÄverkan menas vid ett universitet den faktiska miljöpÄverkan som uppkommer till följd av exempelvis utslÀpp till mark och vatten frÄn laborationssalar. Indirekt miljöpÄverkan uppstÄr istÀllet till följd av universitetets uppgifter som till exempel grundutbildning och forskning.

Efter de organisatoriska förÀndringarna i vÄrd och omhÀndertagande av Àldre dÀr kommunen har tagit pÄ sig ansvar för vÄrd och omsorg av Àldre har personalens arbete pÄ Àldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. VÄrdbitrÀden och undersköterskor har i praktiken fÄtt ett stort ansvar för lÀkemedelhantering inom Àldreboenden. De har Àven blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vÄrdbitrÀden, som har deltagit i undersökningen hanterar lÀkemedel i sitt arbete, nÄgot som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras nÀr den reella kompetensen finns.

Examensarbetet utfördes inom de tvÄ utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, dÀr ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför mÀnniskor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske Àr fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda pÄ varför mÀnniskor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns nÄgon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det ocksÄ lÀttare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemÄl som stÀlls.

Den kommunala Àldreomsorgen omfattas av socialtjÀnstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahÄlla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lÀmplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer pÄ sikt behovet av personal med lÀmplig utbildning öka inom den kommunala Àldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i sÀrskilt boende för Àldre, ser pÄ omvÄrdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Högskolan i GÀvle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp LÀrarprogrammet     VÄrterminen 2011Titel: SprÄket i första eller andra hand? En uppsats om sprÄkutveckling, modersmÄl och svenska som andrasprÄk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är kÀnner till hela skolans sprÄkutvecklande uppdrag och ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om arbetet med elevernas sprÄkutveckling skiljer sig mellan skolor med fÄ eller mÄnga elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare. Studien Àr en kvantitativ studie i liten skala.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..